Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

rss Språkinstitutet bloggar

Här bloggar vi om stora och små språkliga frågor och fenomen som vi stöter på i vårt arbete eller i vardagen. Vi som skriver är språkvårdare och dialektologer med olika språkliga intressen och arbetsuppgifter.
14.9.2017

Oväntade ordvändningar

Bianca Holmberg

Språket består inte bara av orden i ordböckerna, utan möjligheterna att vara kreativ är oändliga. Ord som långtradarbuss och knöleri är bara två exempel på språklig kreativitet.

blabar_foto Bianca Holmberg
I blåbärsskogen är det lätt att bli förbärad. Foto: Bianca Holmberg

När jag var två-tre år gammal och besökte Helsingfors med mina föräldrar lär jag ska ha pekat på en spårvagn och sagt: ”Titta! En långtradarbuss!” Än i dag händer det att pappa påminner mig om det och säger att han tycker att det var en rätt träffande beskrivning av en spårvagn.

Många år senare var det jag som tappade hakan fullständigt när en två och ett halvt-åring talade om ”dårfinkspensionatet”, komplett uttalat med ett tydligt tungspets-r och även det sista t:et. Jag trodde inte mina öron så jag frågade vad hen egentligen hade sagt, och hen upprepade ordet lika klart och tydligt som första gången. Troligen hade hen inte hittat på det själv, men jag tyckte det var ganska skickligt av ett så litet barn att lyckas uppfatta ett så långt och svårt ord.

Brugliga människor

Avledningar är ett bra sätt att hitta på nya ord. En av mina vänner är särskilt kreativ på det här området. Speciellt ord på ändelsen -eri dyker ofta upp i hennes vokabulär. ”Vilket knöleri!” betyder att något är bökigt och besvärligt. ”Lycka till med bakeriet!” skrev hon inför något bakningsuppdrag jag hade. Och när jag själv var i lågstadieåldern använde jag ofta det beskrivande och egenhändigt påhittade adjektivet bruglig, som lätt kunde förvandlas till substantivet brugleri. Betydelsen var ungefär densamma som för knöleri, det vill säga bökig(t) och besvärlig(t), men adjektivet bruglig kunde också användas om en störande eller jobbig person.

”Du store Alexander!”

En annan bra metod för att hitta på nya ord är att använda förledet för- och ändelsen -ad, enligt samma mönster som till exempel försoffad. Förmjölkad betyder till exempel att man har ätit så mycket mjölkprodukter att man känner sig smått konstig. Förbärad blir jag när jag har suttit i blåbärsskogen eller vid bärbuskarna i åtta timmar i sträck och ser bär framför mig när jag blundar.

Plötsliga och irriterande händelser är också en utmärkt inspirationskälla till ord och uttryck av de märkligaste slag. ”Du store Alexander!” utbrast en av mina bekanta när hen tappade kaffefiltren i bärsoppan. Och när min syster hade tagit med sig min telefonladdare till Norge sade hennes Whatsappmeddelande allt: ”Voj skruttelibumba!”


Om du vill läsa om nyord och hur de kommer till, har språkvårdaren Birgitta Agazzi skrivit en artikel om det i Språkbruk 2/2007.


Tillbaka till rubrikerna | 0 kommentarer | Kommentera

Inga kommentarer