Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

På tal om språk

16.10.2017

Tjocka släkten

När tjocka släkten samlas träffar man mostrar och fastrar och kusiner och kanske också sysslingar och bryllingar.

Vad moster och kusin är för sorters släktingar har vi klart för oss, men när det blir tal om sysslingar och bryllingar blir det kanske lite svårare. Hur ser sådana släktskapsförhållanden ut egentligen? Jo, syssling är den sverigesvenska benämningen på det vi i Finland allmänt kallar småkusin. Ordet småkusin används i sverigesvenskt allmänspråk om små kusiner, alltså (små)barn som man är släkt med i andra led. Men regionalt förekommer ordet också i samma betydelse som i finlandssvenskan. Andra regionala benämningar på sysslingar är nästkusin och tremänning. Från åboländska och åländska dialekter finns det finländska belägg på syssling.

släktingar_Pixabay
Bryllingar, pysslingar eller sysslingar? Foto: Pixabay

Den fjärde generationens barn kallas fyrmänningar, bryllingar eller pysslingar, varav fyrmänning är den allmännaste benämningen i Finland (i den mån man talar om ett så pass avlägset släktskap i våra dagar), men i uppteckningar från Karis förekommer brylling.

Bror och syster blev brylling och syssling

Orden brylling och syssling har ursprungligen bägge betytt ’kusin’. Brylling är en avledning till broder och löd i fornsvensk form bröþlunger, bryllunger. Det betydde ’kusin på fädernet’ och avsåg alltså farbrors eller fasters barn. Ordet syssling är en motsvarande bildning till syster. Det hade i fornsvenskan formen systlunger och betydde kusin på mödernet. I äldre tid skilde man alltså i svenskan på kusiner från fars sida och kusiner från mors sida.

I slutet av 1600-talet lånades ordet kusin (cousin) in från franskan och det trängde småningom undan de gamla orden, som i stället kom att börja användas om följande generationers släktingar. Sådana här betydelseglidningar är vanliga i språket. När ett ord lånas in från ett annat språk påverkar det ofta hela det betydelsefält som det går in i.

Om sysslingar och bryllingar är med när tjocka släkten samlas är en öppen fråga. I uttrycket tjocka släkten syftar tjock i alla fall inte på släktingarnas kroppshydda utan på en (lite större) samling människor. Om hela ens släkt består av bara ett par släktingar säger man alltså knappast att tjocka släkten är samlad när man träffas.

Nina Martola

Källor

Bevingat från Adam & Eva till Oväntat besök
Ordbok över Finlands svenska folkmål
Ordbok över svenska språket utgiven av Svenska Akademien
Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien


Tillbaka till rubrikerna