Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

På tal om språk

28.2.2017

1921: Finland får sin första släktnamnslag

År 1921 trädde Finlands första släktnamnslag i kraft. Från och med detta år blev det obligatoriskt för varje finländare att ha ett släktnamn eller, som vi ofta säger i dag, efternamn.

En av orsakerna till att släktnamnslagen kom till var att det fanns ett behov av att kunna identifiera människor. Före det hade det varit svårt eftersom folk särskilt i västra Finland använde patronymikon (fadersnamn) och gårdsnamn i stället för släktnamn. De som använde gårdsnamn bytte med andra ord namn när de flyttade. Det blev också svårt att hålla ordning på olika personers post och bankdepositioner när alla inte hade släktnamn.

Inom ett år efter att lagen hade trätt i kraft skulle den som saknade släktnamn meddela ett namn till sin församlings kyrkoherde. Om någon lät bli att göra det, hade prästen rätt att välja ett släktnamn till den här personen. Tanken var att namnet sedan skulle gå i arv.

Enligt släktnamnslagen var det inte tillåtet att byta till ett namn som man visste användes av en annan släkt om man inte kunde bevisa att namnet tidigare hade funnits i ens egen släkt. Namnen fick inte heller vara olämpliga eller strida mot det finländska namnskicket vad gäller stavning.

Den senaste revideringen av släktnamnslagen trädde i kraft 1986 och just nu pågår arbetet med en ny namnlag i Finland. Meningen är att den nya lagen ska träda i kraft 2019.

Bianca Holmberg

Läs mer om språkliga milstolpar på 1920-talet på finska: Sanoin saavutettu: 1920-luku


Tillbaka till rubrikerna