Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

På tal om språk

11.10.2018 Klarspråk

När experter skriver en text så att lekmän kan förstå den, brukar man ibland säga att experterna skriver klarspråk. Men vad är klarspråk egentligen, och hur skiljer det sig från t.ex. lättläst text?

Läs mer


6.9.2018 Stormtider

Hösten är stormarnas tid, åtminstone hos oss i Norden. Det finns flera olika slag av stormar och de har olika namn, beroende på var i världen de blåser.

Läs mer


19.6.2018 Juni, juli, augusti

Våra tre sommarmånader har alla fått sina namn från den romerska mytologin, men de har också gamla svenska benämningar.

Läs mer


29.5.2018 Friska vindar

När det gäller vindstyrka använder sjöfararen andra uttryck än landkrabban. Friska vindar är ett av de uttryck som används om vind på land.

Läs mer


11.5.2018 Förslag på nya efternamn?

Bland Språkinstitutets förslag på nya efternamn finns många namn som strängt taget inte är nya, eftersom de är levande ortnamn.

Läs mer


13.4.2018 Krut

Krut förknippas med explosioner och energi, och finns i många uttryck med associationer till kraftanvändning. Men vilket är det onda krutet i uttrycket ”Ont krut förgås inte så lätt”?

Läs mer


5.4.2018 Högtravande svenska ålderdomligheter

I fornsvenskan var prefixet e i ord som ehuru, emedan och evad ett självständigt ord som betydde ’alltid’. Många ord som börjar på detta e känns ålderdomliga i dag.

Läs mer


20.3.2018 Uttal som varierar

Trots att finlandssvenska och sverigesvenska är varieteter av samma språk, finns det många skillnader i uttal. Till exempel anständig, elefantiasis och usel uttalas olika på olika håll. Och hur ska egentligen tonfisk uttalas?

Läs mer


28.2.2018 Kalevala gånger tre

1800-talsfinska, en modern svensk översättning av alla de 50 sångerna eller en humoristisk expressversion på 86 sidor? Nästan 170 år efter att Finlands nationalepos Kalevala utkom första gången, kan var och en välja att läsa eposet i den version man känner sig mest hemma i.

Läs mer


26.2.2018 Lagom

Enligt folketymologin använde vikingarna utropet ”Lag om!” när de efter en klunk ur kannan skickade den vidare till nästa och menade att var en bara fick dricka så mycket att det räckte till alla, dvs. laget om. Detta är emellertid enbart folketymologi – och alltså inte sant.

Läs mer


26.1.2018 Menföre

Tidigare var det mest på vårarna man råkade ut för menföre men numera verkar det råda menföre hela vintrarna oavsett i vilken betydelse ordet används.

Läs mer


12.1.2018 Oljud

Spontant kan man tycka att oljud är ett motsägelsefullt ord. Förleden o- brukar ju betyda ’inte’ och beteckna motsats eller avsaknad, som i exempelvis olycklig och oförstånd. Men oljud betyder ju inte avsaknad av ljud utan tvärtom alltför mycket ljud.

Läs mer


28.12.2017 Menlösa barns dag

I dag, den 28 december, är det menlösa barns dag. Men varför firas dagen och vad betyder egentligen menlös?

Läs mer


27.12.2017 Politik, mattrender och livsstil på nyordslistan

Minns du ursprunget till frasen alternativa fakta? Har du koll på Finlandskopplingen till ordet rekoring och på trenderna som avspeglas i orden veganisera och döstäda? Årets nyordslista är här!

Läs mer

 

21.12.2017 Vintersolståndet

I dag, den 21 december 2017, har vi kommit fram till vintersolståndet. Det innebär att den här dagen är årets kortaste dag.

Läs mer

 

20.12.2017 Ortnamn på Jul-

I den nyländska, åländska och åboländska skärgården finns ett femtiotal ortnamn som börjar på Jul-. Det är namn som Julberget, Julgrundet, Julholmen och Julö(n) och det handlar främst om namn på holmar, grund och skär.

Läs mer

 

13.12.2017 Lucia

Ursprunget till vårt luciafirande är berättelsen om helgonet sankta Lucia, som enligt traditionen led martyrdöden för sin kristna tro.

Läs mer


27.11.2017 2010-talet: Pipsa, mössöron och kronklata publiceras på nätet

Under 2010-talet blev de flesta av Språkinstitutets ordböcker digitala. I dag kan du fritt botanisera i finlandssvenska dialekter, finska dialekter, finlandismer, äldre finskt skriftspråk, karelska och ett antal flerspråkiga ordböcker på nätet.

Läs mer


13.11.2017 Lämna

Verbet lämna i betydelsen ”bli kvar” är enligt Ordbok över Finlands svenska folkmål spritt i hela Österbotten. I dag hör man ofta österbottningar säga att de lämnar hemma eller lämnar i skolan när de avser att de stannar hemma eller i skolan.

Läs mer


31.10.2017 00-talet: Handlingsprogrammens och språkpolitikens decennium

I början av 2000-talet skrev Marika Tandefelt ett handlingsprogram för svenskan i Finland. Hur gick det med de tio förslagen till åtgärder för att stärka svenskan?

Läs mer


16.10.2017 Tjocka släkten

När tjocka släkten samlas träffar man mostrar och fastrar och kusiner och kanske också sysslingar och bryllingar.

Läs mer


28.9.2017 1990-talet: Lexikografins årtionde

1990-talet var på många sätt en blomstringstid för lexikografin. På Forskningscentralen för de inhemska språken jobbade bland annat Nina Martola och Charlotta af Hällström-Reijonen med ordböcker.

Läs mer


31.8.2017 1980-talet: Språkbruk speglar samtiden

Tidskriften Språkbruk har ända sedan starten 1981 besvarat språkfrågor av vitt skilda slag. På 1980-talet var bland annat Burkina Faso, freestyle och yrkeshögskolor aktuella.

Läs mer


23.8.2017 Fästing

En otrevlighet som tyvärr kommer med den härliga sommaren är det ”blodsugande, parasitiska kvalstret” fästing, som beskrivs just så i Svensk ordbok.

Läs mer


9.8.2017 Tjuvnyp

Att dela ut tjuvnyp är tämligen osympatiskt. Ordet används både i konkret bemärkelse om regelrätta nypningar och överfört om ”nypningar med ord”, dvs. om att servera någon elakheter.

Läs mer


31.7.2017 1976: Forskningscentralen för de inhemska språken grundas

När Forskningscentralen för de inhemska språken grundades 1976 var Ann-Marie Ivars anställd vid Folkmålskommissionen, som då var huvudman för Ordbok över Finlands svenska folkmål.

Läs mer


26.6.2017 1960-talet: Ovälkommet, ovårdat och obehövligt i svenska språket

År 1966 var backa upp en ”ovälkommen nyhet” i svenskan, i alla fall enligt professor Carl-Eric Thors som det här årtiondet började skriva sina språkspalter i Vasabladet.

Läs mer


20.6.2017 Johanne och midsommar

Hos oss i Norden är midsommar den största och viktigaste sommarhelgen. Johannes Döparens dag, som förr alltid inföll den 24 juni, firar vi när sommaren står i sin skiraste grönska.

Läs mer


31.5.2017 1950-talet: Dialektinspelningarna börjar

Tack vare att forskare och stipendiater åkte ut i Svenskfinland med magnetofon, har vi bevarade inspelningar och handskrivna transkriptioner ända från 1950-talet.

Läs mer


26.5.2017 Myggor och krankar

Efter en lång och mörk vinter vill vi nordbor njuta av den härliga sommaren i fulla drag. Men när vi försöker vistas ute under de ljusa sommarkvällarna infinner sig tyvärr ofta myggen i stora tal och förstör nöjet för oss.

Läs mer


10.5.2017 Bredden på strecket

Bredd eller brädd, streck eller sträck? Det är inte alltid lätt att hålla reda på när orden i de två ordparen ska stavas med e och när de ska stavas med ä.

Läs mer


28.4.2017 1942: Svenska språknämnden tillsätts

Mitt under fortsättningskriget 1942 beslöt Svenska Finlands Folktingsfullmäktige att tillsätta ”folktingsfullmäktiges språkriktighetsnämnd”, i dag Svenska språknämnden i Finland.

Läs mer


30.3.2017 En så kallad fråga

Så kallad är ett uttryck som ofta används i olika sammanhang. Går det att formulera några regler för användningen?

Läs mer


13.3.2017 Att googla språket

Nätet är gissningsvis numera den mest använda källan när det gäller att fatta språkliga avgöranden. ”Det finns på Google”, lyder argumentet.

Läs mer


7.3.2017 Första hjälpen

Många tycker att det känns förvånande att det heter första hjälpen, inte första hjälp. Varför ska uttrycket stå i bestämd form?

Läs mer


28.2.2017 1921: Finland får sin första släktnamnslag

År 1921 trädde Finlands första släktnamnslag i kraft. Från och med detta år blev det obligatoriskt för varje finländare att ha ett släktnamn eller, som vi ofta säger i dag, efternamn.

Läs mer


14.2.2017 Sovel

”Vad har vi till sovel i dag?” eller ”Finns det något sovel till brödet?” var frågor som kunde höras före middagen eller vid frukostbordet runtom i södra Finland för några decennier sedan.

Läs mer


31.1.2017 1917: Finlandssvenska lägger grunden för den finlandssvenska språkvården

Samma år som Finland blev självständigt lades också grunden till den finlandssvenska språksynen och språkvården för en lång tid framåt, då boken Finlandssvenska – Handledning till undvikande av provinsialismer i tal och skrift utkom.

Läs mer


29.11.2016 Det skulle inte slå hål i sidan

Det finlandssvenska uttrycket Det skulle inte slå hål i sidan saknar motsvarighet inte bara i rikssvenskan utan också i finskan, vilket är rätt ovanligt.

Läs mer


3.11.2016 Illväder

Illväder är ett ord som främst används i Finland. Det betyder ’dåligt väder, oväder’. Speciellt förekommer det i dialekterna. Ordbok över Finlands svenska folkmål har belägg på ordet från alla delar av Svenskfinland.

Läs mer


13.10.2016 I eller på Brändö?

För det mesta är det lätt för språkbrukaren att veta vilken preposition som ska användas med vilket ortnamn. De flesta säger exempelvis i Kuppis, i Hindhår, i Kåtnäs eller på Drumsö utan att reflektera över det.

Läs mer


9.9.2016 Gulnäbb

Det är osannolikt att man ska få se en gulnäbbad lira (lat. Calonectris diomedea) i våra trakter, men däremot ser man vid dessa tider ofta andra gulnäbbar, alltså förstaårsstudenter.

Läs mer


22.8.2016 På år och dag eller på år och dar?

För en tid sedan fick vi frågan om det heter på år och dag eller på år och dar. Idiom är uttryck som inte är genomskinliga till sin betydelse, det vill säga en ordkombination som inte kan tolkas utifrån betydelsen hos de ingående orden.

Läs mer


8.8.2016 Hoppeligen

I mitten av 1900-talet, närmare bestämt år 1957 enligt Svensk ordbok, letade sig ett skämtsamt nyord in i det svenska skriftspråket. Ordet var hoppeligen, en försvenskning av tyskans hoffentlich.

Läs mer


22.6.2016 När är det semester?

Inför sommaren ser många av oss fram emot semestern. En del av oss tänker sig kanske lata dagar på en strand eller i hängmattan.

Läs mer


27.5.2016 Sol

Sol är ett ord som återfinns i många indoeuropeiska språk. På latin och spanska heter det sol, på italienska sole, på franska soleil och på engelska sun. I Norden har vi sol (svenska, norska, danska) och sól, uttalas såol (isländska, färöiska).

Läs mer


29.4.2016 Maj och maja

Blomstermånaden maj har sitt namn efter den romerska guden Jupiter Maius. Ordet maj eller major används även i betydelsen ’avbrutna gröna kvistar’ som man förr i symboliskt eller magiskt syfte smyckade, eller majade, personer eller föremål med.

Läs mer


21.3.2016 Memma

Det svenska ordet memma kommer av finskans mämmi. Ordet markeras som finländskt i de svenska ordböcker som över huvud tar upp det. Både traditionsrätten och ordet är mer eller mindre obekanta i Sverige.

Läs mer


7.3.2016 Rosk

En av de mer kända finlandismerna är rosk, som vi finlandssvenskar tycker om att använda i stället för de standardsvenska orden skräp, sopor eller avfall.

Läs mer


15.2.2016 Bänkskuddargille

I februari brukar eleverna i sista klassen i gymnasiet sluta skolan och börja förbereda sig för studentskrivningarna. Deras sista skoldag kallas på finlandssvenska traditionellt för penkis, på finska penkinpainajaiset.

Läs mer


14.1.2016 Halka

Halka är ett aktuellt ord så här års. Ordet är särnordiskt. Det finns alltså inte i andra germanska språk än i svenskan, norskan (hålke), isländskan och färöiskan (hálka) och i äldre danska.

Läs mer


1.10.2015 Ruska

Ruska hör till typen etablerade och mycket spridda finlandismer, och det finns därför ingen större anledning att motarbeta ordet eller undvika det i talspråk och vardagliga sammanhang.

Läs mer