Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Språkspalten, Kommuntorget

14.2.2018

Vårdcentraler samt vård- och landskapsreformen

I takt med att vårdreformen framskrider dyker det upp nya benämningar med koppling till den. Ett exempel är de välfärdscentraler, välfärdsstationer och centraler för hälsa och välbefinnande som håller på att ersätta de tidigare hälsostationerna. På finska kallas de ofta hyvinvointikeskus.

Det brokiga språkbruket kan vara förvirrande eftersom det kan bli svårt för allmänheten att förstå att de olika benämningarna egentligen syftar på samma sak, dvs. vårdcentraler. I och med att reformen ständigt är aktuell, skrivs det också mycket om den i tidningarna. För att göra det lättare för både läsare och journalister att orientera sig, rekommenderar språkvården att medierna ska skriva om vårdcentraler i stället för exempelvis välfärdscentral. Rekommendationen kan tillämpas bredare till att gälla också vid namngivning av centralerna.

Det är finskans hyvinvointi som ligger bakom välfärd och välbefinnande i de svenska benämningar som förekommer. Ordet hyvinvointi kan visserligen, beroende på kontext, översättas som exempelvis välfärd, välbefinnande och välmående i svenskan. Den finska namnvården har avrått från användningen av hyvinvointi i den här kontexten, eftersom det också används i namn på exempelvis gym och skönhetssalonger. Mot den bakgrunden är ordet för brett och vagt i en vårdkontext.

Allt kan inte synas i namnet

Bruket av hyvinvointi i finskan, och därmed bland annat välfärd och välbefinnande i svenskan, har motiverats med att de nya vårdcentralerna erbjuder mycket mer än enbart vård. Det är alldeles riktigt, det visar till exempel en beskrivning av de tjänster som Fiskehamnens central för hälsa och välbefinnande i Helsingfors ska erbjuda. Centralen ska utöver hälsovård erbjuda bland annat tandvård, rehabilitering, psykiatri- och missbrukartjänster samt socialtjänster, socialvård och boenderådgivning. Det säger sig självt att alla dessa tjänster inte kan synas i namnet. Det är antagligen därför ordet välbefinnande fått ta plats i namnet. Men hjälper det den som behöver någon av tjänsterna att förstå vad centralen erbjuder?

Vårdreformen och landskapsreformen slog igenom

Här vill jag göra en jämförelse med ordet vårdreformen. När diskussionen kring reformen inleddes var det många som refererade till den som sote-reformen, en förkortning av finskans sosiaali ja terveys. Språkvården föreslog svenska motsvarigheter som social- och hälsovårdsreformen samt vårdreformen. Förslaget vårdreformen mötte först ett visst motstånd med motiveringen att det skulle exkludera socialvården, men har i dag ändå slagit igenom. Också regeringen skriver numera om vårdreformen. Vi har därmed fått en kort och genomskinlig benämning att använda.

Också landskap och landskapsreformen har slagit igenom. Det första förslaget var att de nya områdena skulle kallas självstyrande områden, ett begrepp språkvården avrådde från eftersom det är långt, otympligt och vilseledande. Språkvården rekommenderade i stället landskap. I dag är lanskap och landskapsreformen etablerade benämningar.

Förhoppningsvis slår också vårdcentral igenom. Ur en språklig synvinkel är det vettigt att använda benämningar som är genomskinliga, lätta att förstå och som dessutom är enkla att hantera i språket.

Maria Vidberg


Tillbaka till rubrikerna