Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Språkspalten, Kommuntorget

24.5.2017

Livskraft och välfärd i kommunal namngivning

När kommunala sektorer får nya namn vid organisationsförändringar har det blivit allt vanligare att plocka in ordet livskraft i olika namn på sektorer för att framhäva hur livskraftig en kommun är.

Också ordet välfärd sprids när hälsovårdscentraler namnges i samband med den pågående vårdreformen. De svenska orden är naturligtvis översättningar av finskans elinvoima och hyvinvointi.

Att lyfta in ordet livskraft i ett namn bidrar inte till att stärka livskraften i kommunen. Livskraft är snarare ett mål som man kan uppnå genom ett visst arbete. Om en kommunal sektor ges namnet sektorn för livskraft kan det för kommuninvånarna vara svårt att utgående från namnet förstå vilka uppgifter sektorn har eftersom namnet är så abstrakt. Ordet livskraft är inte heller entydigt i de här sammanhangen; ibland betecknar det sektorer som sysslar med näringslivspolitik, innovationer och andra stadiets utbildning, ibland invandring och integration, dvs. vitt skilda delar av det kommunala fältet. Livskraft definieras av ordböcker som kraft att leva och verka och kopplas ofta samman med andlighet och fysiskt mående, dvs. något som ligger långt från kommunal verksamhet.

På finska har hälsovårdscentraler, men också ett centralsjukhus, fått benämningen hyvinvointikeskus. Det besvärliga med ordvalet är att finskans hyvinvointi också används för att beteckna skönhetsvård och gym, vilket kan leda till förvirring. Eftersom ordet har så många olika betydelser finns det en risk att det blir vagt och abstrakt.

I svenskan har hyvinvointi ofta fått motsvarigheten välfärd. Medan ordet livskraft är lika problematiskt på både finska och svenska har den svenska översättningen välfärd ett ytterligare, språkspecifikt problem. När hyvinvointi står för något materiellt och ekonomiskt översätts det vanligtvis med välstånd eller välfärd och syftar på ett tillstånd hos en hel grupp eller ett helt samhälle. Men finskans hyvinvointi kan också relateras till hälsa och motsvaras då på svenska av välbefinnande och välmående. Välfärd är alltså en felöversättning av finskans hyvinvointi i det här sammanhanget.

I och med att vi redan har det etablerade, kända och genomskinliga ordet hälsovårdscentral kan det gärna fortsätta användas för den central som erbjuder just hälsovård. På samma sätt kan en sektor med namnet kommunaltekniska sektorn arbeta för ökad livskraft utan att det abstrakta ordet livskraft lyfts in i namnet.

En organisationsförändring måste inte nödvändigtvis innebära att enheter, sektorer, avdelningar – eller hälsovårdscentraler för den delen – behöver få nya namn, utan förändringen kan ske i verksamheten och beskrivningen av den. När det finns ett fungerande ord eller en fungerande benämning att utgå från ska man gärna stå fast vid den.

Maria Vidberg

Tillägg i januari 2018: Eftersom vårdreformen fortfarande är under arbete, uppdateras de språkliga rekommendationerna hela tiden. För aktuella rekommendationer, kontakta namn@sprakinstitutet.fi.


Tillbaka till rubrikerna