Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Finland 100 år


År 2017 firade Finland sitt 100-årsjubileum som självständig nation. Jubileumsåret till ära publicerade Språkinstitutet texter om språkliga fenomen och språkligt relaterade händelser under alla Finlands decennier som självständigt land. Vi gjorde också sex intervjuer med personer som fick i uppgift att sia om svenskan i Finland år 2117, då Finland fyller 200 år. På den här sidan finns alla de här texterna samlade.

Texterna publicerades som en del av Språkinstitutets finska temahelhet Sanoin saavutettu: satavuotias Suomi.
Finland 100
Sanoin saavutettu: satavuotias Suomi är en del av programmet för Finlands 100-årsjubileum år 2017.


14.12.2017

Glokaliseringen kan gynna dialekterna

– Kommer en nylänning som bor i en helt annan del av världen att känna samhörighet med österbottningar eller sverigesvenskar, frågar sig Caroline Sandström, huvudredaktör för Ordbok över Finlands svenska folkmål, om svenskan i Finland år 2117.

Caroline_foto Jenny Sandström
Caroline Sandström, huvudredaktör för Ordbok över Finlands svenska folkmål. Foto: Jenny Sandström

”Det är väldigt svårt att sia om hur det kommer att gå för svenskan i Finland i framtiden, men jag vill lyfta fram att det hänger på oss själva. Det allra viktigaste är att vi fortsätter tala svenska i Finland och använda våra dialekter. Gör vi inte det kommer de att dö ut. Det är viktigt för finlandssvenskan att vi håller kontakten med Sverige, eftersom det är där som svenskan i första hand lever och utvecklas.

Det lokala ökar i betydelse

Svenskans ställning i det finländska samhället har på många sätt försvagats och det har blivit svårare att tala svenska eftersom färre finländare än tidigare kan svenska. Men jag tror inte att det här har påverkat dialekterna så mycket. Den utveckling jag hittills tycker mig ha sett under 2000-talet är att globaliseringen har ökat, men det har också glokaliseringen gjort. Det innebär att det lokala har fått större betydelse i en global värld, vilket kan betyda en bättre jordmån för dialekterna. Däremot verkar staten Finlands betydelse har minskat och det är svårt att säga vad det kan ha för följder för standardspråket. Redan nu har skillnaderna mellan standardspråk och dialekter minskat. Dialekterna har utjämnats men standardspråket har också förändrats. Inte ens vid högtidliga tillfällen talas längre en så högtravande finlandssvenska som förr.

I dag finns det skillnader mellan finlandssvenskans och dialekternas situation i olika delar av Svenskfinland. I Nyland har Helsingforsregionens tillväxt bland annat inneburit förfinskning i högre grad än i Österbotten, där urbaniseringen inte har varit lika stark. Jag tror att de här skillnaderna kommer att bestå och eventuellt öka.

Dialekterna dör inte ut

Frågan är också hur globaliseringen kommer att påverka samhörigheten mellan finlandssvenskar i olika regioner. Kommer en nylänning som bor i en helt annan del av världen att känna samhörighet med österbottningar eller sverigesvenskar?

Det är fint att se att så många tvåspråkiga värnar om svenskan. De är en viktig grupp. Under vissa perioder, till exempel i början av 1900-talet, var det typiskt att en person som flyttade till en ort övergick till att tala ortens språk och inte överförde tvåspråkigheten till sina barn. Men numera gör många det konsekvent.

Det går inte att förutspå allt som kan hända i framtiden, men jag har svårt att tro att vare sig finlandssvenskan i stort eller dialekterna skulle dö ut helt.”

Läs fler texter om Finland 2117 (på finska): Sanoin saavutettavissa: 2117

Intervjun gjordes av Bianca Holmberg

Tillbaka till rubrikerna