Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

På måndag, på en måndag och på måndagen

Reuters ruta 29/11 2012

Under de senaste veckorna har jag ett antal gånger i olika finlandssvenska tidningar stött på att uttryck av typen ”på söndag” har använts i den allmänna betydelsen ’på en söndag’ eller ’på söndagarna’, alltså i meningar som ”det är praktiskt att man numera kan handla på söndag”, ”vi brukade ha möte på tisdag” eller ”de gånger barnen har skola på lördag”. I andra fall har samma uttryck använts om förfluten tid: ”det hände på måndag”. Det kan därför vara dags för en repetition av tidsuttryck med plus veckodag.

Uttryck med plus veckodag i obestämd form singularis (vi ses på lördag) avser på svenska normalt den närmast kommande veckodagen i fråga. Tidigare användes även prepositionen om (om lördag), men det kan numera betraktas som föråldrat. I finlandssvenska stöter man också fortfarande på motsvarande uttryck med i (i lördag), vilket jag bestämt avråder från bland annat för att det kan leda till förväxling med i lördags som ju används om förfluten tid. Troligen beror det på påverkan från uttryck som i jul och i vår om den närmast kommande helgen respektive årstiden.

Uttrycket på lördag kan i och för sig någon enstaka gång användas också i rubriker och liknande i betydelsen ’på en lördag’. Till exempel en rubrik som Skola på lördag? kan användas för en insändare om hur lämpligt det är att låta barnen gå i skola en lördag. Men i löpande text bör man skriva på en lördag eller bara en lördag om man inte avser den närmast följande lördagen. Handlar det om något fortlöpande använder man ju vanligen plus bestämd form pluralis: ”de flesta mataffärer är numera öppna på söndagarna”. Också plus obestämd form pluralis förekommer, särskilt om det inte gäller alla veckodagar i fråga: ”jag gillar att shoppa på söndagar”.

Så har vi då ytterligare alternativet plus bestämd form singularis (på måndagen). Det används framför allt för att ange en viss veckodag en viss vecka eller under ett visst evenemang. När vi talar om veckan före jul kan vi säga att vi gör det och det på tisdagen och något annat på torsdagen, och när vi redogör för ett tredagarsseminarium berättar vi vad som togs upp på måndagen, på tisdagen och på onsdagen. Men på måndagen kan ofta också användas om förfluten tid i samma betydelse som i måndags eller förra måndagen: ”stadsfullmäktige beslutade på måndagen att …” Utgångspunkten är då att lyssnaren/läsaren är införstådd med att den vecka som avses är den närmast föregående.

När det gäller andra tidsangivelser får jag nöja mig med att hänvisa till vad jag har skrivit i tidigare rutor. De hittas på adressen språkinstitutet.fi.

 Mikael Reuter

mikael[at]undala.fi