Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Nattetid

Reuters ruta 2/4 2008

En läsare har fäst min uppmärksamhet vid hur ordet nattetid behandlas i Svenska Akademiens ordlista. Slår man upp det i den 13 upplagan från 2006, liksom i den föregående från 1998, får man uppgiften att det är ett substantiv. I den elektroniska versionen SAOL Plus (som jag för övrigt varmt kan rekommendera på grund av de mångsidiga användningsmöjligheterna) får man till och med böjningsformerna nattetids, nattetiden, nattetider osv. Däremot anger SAOL, i motsats till andra ordböcker, inte att det kan vara ett adverb.

Frågeställaren har naturligtvis helt rätt i att detta måste vara ett misstag. Historiskt sett är nattetid visserligen ett substantiv, men i dagens språkbruk (uppenbarligen sedan över hundra år tillbaka) används ordet för det mesta som ett adverb. Saker och ting sker nattetid, relativt sällan ”under nattetid” eller ”om nattetid”.

Går vi tillbaka till äldre svenska ser emellertid språkbruket annorlunda ut. På 1600- och 1700-talet och ännu i mitten av 1800-talet förekommer uttryck som om nattetid(en), under nattetid(er), i en nattetid osv., liksom substantivisk användning som i satsen när wi se folcket sofwa och nattetid är (Swedberg). Men också en adverbiell användning som dagens förekom redan på 1700-talet, ofta dock i bestämd form: De an­lände nattetiden.

De flesta svenska ordböcker har åtminstone sedan mitten av 1900-talet betecknat nattetid enbart som ett adverb. Men också det är kanske lite ensidigt. Faktum är nämligen att framför allt under nattetid fortfarande används, även om det inte är så frekvent. Det riktiga vore uppenbarligen att i första hand beteckna ordet som ett adverb, men att också nämna att det kan uppträda som substantiv (även i böjd form, så här på nattetiden, så här i nattetider).

Hur det kommer sig att SAOL i motsats till andra ordböcker (inklusive Svenska Akademiens ordbok) inte nämner att nattetid normalt är ett adverb vet jag inte. Troligen är det en följd av mer eller mindre automatisk behandling av sammansatta ord: sammansättningar på substantivet tid betecknas som substantiv och får i den elektroniska versionen samma böjningsformer som tid.

Nämnas kan för övrigt att språkkontrollprogrammet Svefix (som bl.a. bygger på SAOL) inte godkänner böjda former av nattetid utan vill ändra dem till den oböjda formen.

Mikael Reuter