Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Mot nobba och engelska

Reuters ruta 18/9 2008

För en tid sedan kunde vi i tidningen läsa en notis med rubriken ”Wallin nobbar mötesengelska”. Den gav ett minst sagt konstigt intryck. Nobba betyder ju närmast ’tacka nej till ett erbjudande’. Ursprungligen har det mest använts om flickor som säger nej när de blir uppbjudna till dans.

Jag har tidigare skrivit om den oriktiga användningen av rata (som ju betyder ’inte anse god nog och därför inte vilja ha’ men ofta används i den allmänna betydelsen ’tycka illa om’). Tydligen är nobba på samma sätt ett kort ord som rubriksättare gillar och därmed lätt använder i oriktig betydelse. Om Wallin hade blivit erbjuden mötesengelska (som något slags ynnest, kanske för att han inte förväntas förstå danska ...) och tackat nej till det, då kunde man ha sagt att han nobbade det. Men nu handlar det ju om att Ungdomens nordiska råd intern har beslutat att använda (också) engelska i sitt arbete, och det kan Wallin inte ”nobba”. Det riktiga hade snarast varit ”Wallin kritiserar mötesengelska” eller möjligen ”Wallin (e)mot mötesengelska”.

Det för mig osökt in på en läsarfråga om mot som ju kan betyda två rakt motsatta saker, nämligen ’emot’ och ’i riktning mot’. Han nämner rubriken ”Finland mot sanktioner” där mot betyder något helt annat än i en rubrik som ”Finland mot dyrare tider”. Och visst har han rätt. I praktiken är det ändå ytterst sällan som missförstånd uppstår, eftersom sammanhanget gör att vi tolkar det rätt. Att man kämpar eller arbetar mot något är inte detsamma som att utvecklingen går mot något. Om Wallin är mot mötesengelska i nordiskt samarbete förstår vi att han ogillar det, men om någon säger att det nordiska samarbetet går mot mötesengelska är betydelsen troligen den motsatta. En viss försiktighet är alltså på sin plats.

När det gäller frågan om engelska i nordiskt samarbete är jag enig med Wallin, och kan också stödja mig på de nordiska undervisningsministrarnas språkpolitiska deklaration från hösten 2006. Men samtidigt måste jag hålla med om det som Pekka Sauri skrev i en insändare häromdagen. Det är alltför ofta så att särskilt de finska mötesdeltagarna inte har en chans att förstå talad danska. Med tur och god vilja hjälper det med stödpapper, Powerpointpresentationer och extra tydligt uttal. Men för att få till stånd en fungerande och rättvis kommunikation är den bästa lösningen tolkning, och vi borde införa mycket mer tolkning i det nordiska samarbetet. Allt behöver inte tolkas, men åtminstone danska till finska och kanske isländska, och finska och isländska till svenska eller norska. Det kostar, men det underlättar kommunikationen mycket mer än användning av engelska som är främmande för alla och undergräver den nordiska samhörighetskänslan.

Mikael Reuter