Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

I eller på Kimitoön?

Reuters ruta 15/10 2008

Den nya storkommunen som har getts det som kommunnamn olämpliga och svårhanterliga namnet Kimitoön har aktualiserat frågan om användning av i och när det gäller inte bara skärgårdskommuner utan också öar och öriken av olika slag.

När vi talar om öar och ögrupper och om länder och självstyrda områden som består av öar använder vi oftast prepositionen , alltså Färöarna, Island, Malta, Nya Zeeland, Åland, Gotland m.fl. Men i vissa fall är det lika vanligt eller rentav vanligare med i: i Filippinerna, i Kuba. Avser vi hela den irländska ön säger vi Irland, medan i Irland används när vi talar om republiken Irland.

Också när det gäller stadsdelar som klart uppfattas som öar eller halvöar säger vi normalt : hon bor på Drumsö men hon arbetar på Skatudden.

I fråga om kommuner utanför fastlandet är huvudregeln däremot att vi använder prepositionen i tillsammans med kommunnamn, t.ex. i Nagu, i Korpo, i Brändö (Åland), i Kaskö.  Att man inte säger till exempel ”på Nagu” eller ”på Korpo” beror sannolikt på att det inte finns någon ö som heter Nagu eller Korpo (fast samma argument kunde anföras mot på Färöarna och på Åland). Säger man ”på Brändö” (om den åländska Brändö) avser man ön Brändö som bara är en av flera öar som bildar kommunen Brändö. För den lokala invånaren låter det lika dumt med ”på Korpo” som att tala om att någon bor ”på Sibbo” eller ”på Larsmo”.

Ett undantag är Kökar: man säger normalt på Kökar, även om det inte finns någon enskild ö som heter så. Kanske uppfattas Kökar som ett örike snarare än en kommun? Vill man framhäva att det handlar om kommunen är det bäst att säga i Kökars kommun, precis som i landskapet Åland, men det går också att säga i Kökar.

När det gäller det nuvarande Kimito och den nuvarande Kimitoön är prepositionsbruket problemfritt: i Kimito och på Kimitoön. Men från årsskiftet är alltså Kimitoön namnet på den nya storkommunen, inklusive öar och skärgårdsområden som Hitis, Rosala och Vänö. Då kan man inte rimligtvis längre säga ”på Kimitoön” om man avser hela kommunen (”Jag bor i Rosala på Kimitoön”). Lösningen är uppenbarligen att följa samma mönster som för Brändö: i Kimitoön avser kommunen och på Kimitoön avser själva ön.

Självfallet kan man också säga i Kimitoöns kommun. Men konstigheter som ”kommun Kimitoön” och ”Kimitoö kommun” ska vi undvika. Att sådana förekommer i tidningspressen är ett av många bevis på att Kimitoön är olämpligt som kommunnamn.

Mikael Reuter