Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Grymt fett

Reuters rutor 15/5 2008

”Vi har haft det hemskt trevligt och jag är förfärligt glad att du kunde komma.” Så kunde man troligen säga redan för hundra år sedan utan att någon reagerade, utom vissa så kallade vänner av ordning som tyckte att hemskt och förfärligt är negativa ord som inte kan kombineras med trevligt och glad. I dag är den här användningen av hemskt och förfärligt som allmänna förstärkningsord helt accepterad också i ordböckerna. Det är helt enkelt så att vi behöver alternativ till mycket och oerhört.

Men det räcker inte: vi behöver mer variation. I dagens svenska är det väl främst två ord som har tagit upp konkurrensen: sjukt och grymt.

Användningen av sjukt i en positivt förstärkande betydelse (ett sjukt gott vin, en sjukt bra bok) tas ännu inte upp i till exempel Svensk ordbok, men i talspråket har det flera år på nacken. Det handlar naturligtvis om en gradvis skeende utveckling från den ursprungliga betydelsen, via uttryck som ”vi lever i ett sjukt samhälle”, ”det är något sjukt med hela historien”, ”det är sjukt att folk tycker det är okej med droger”.  Sjukt har sedan fått betydelsen ’absurt’: ”Det är sjukt att det redan gått två år”, och i nästa steg ungefär ’fantastiskt’: ”Helt sjukt att du snart kommer hem igen! Ska bli kul att få träffa dig igen!”

Medan sjuk fortfarande i de flesta fall har kvar något av sin negativa klang (utom som rent förstärkningsord), har grym uppenbarligen i ungdomsspråket nästan helt förlorat sin gamla betydelse. En fest eller en låt eller en cykel som är grym är helt enkelt bara fantastisk. Man kan vara grym på att spela gitarr och grym på att baka pizza. Men självfallet lever den ursprungliga och egentliga betydelsen kvar så att säga i bakgrunden, och i vanlig saktext är den förstås totalt dominerande.

Ytterligare ett par ord som har fått sin betydelse förskjuten är häftig och fet. Det förra är ju redan gammalt och dokumenterat i ordböcker som Svensk ordbok: ”som är tilltalande genom sina anslående eller sensationella egenskaper t.ex. färgglädje, kraftig rytmik el. hög ljudnivå; särsk. om företeelser som hör till ungdomskulturen: en häftig rocklåt; en häftig baddräkt; häftiga sportbilar; ett häftigt partaj”. Därmed är det också ute ur innespråket och används knappast av dagens unga.

Också i den nya användningen av fet finns en del av grundbetydelsen kvar. Den vanliga innebörden är ungefär ’stor och imponerande’: en fet bil, en fet klubb, en fet fest. Det behöver inte nödvändigtvis vara positivt. en fet mottagning kan vara påkostad och pompös, men den är inte nödvändigtvis så trivsam. Och när det gäller människor är grundbetydelsen fortfarande så stark att fet inte kan användas överfört. En ung kille kan önska sig en grymt fet bil, men drömmer knappast om en fet brud i betydelsen snygg och lyxig.

Mikael Reuter