Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Tar du på näsan när du får kring öronen?

Reuters ruta 26/7 2007

Språket är fullt av mer eller mindre bildliga uttryck som innehåller ord för kroppsdelar: få upp ögonen för något, ha öronen på skaft eller vara idel öra, gå dit näsan pekar, ha mål i munnen, knycka på nacken. Intressant nog finns det en hel del sådana uttryck som används bara i Finland – ofta på både svenska och finska.

Särskilt populärt tycks örat vara i Finland. Om vi lägger något bakom örat (korvan taakse) betyder det att vi lägger det på minnet. Bilden är säkert långt ifrån självklar för den som inte känner till uttrycket, så det kan vara bäst att förklarade vid behov. Mer förståeligt är det väl att få kring öronen (saada korvilleen), vilket på allmän svenska motsvaras av att få på pälsen eller på huden. Smäller och dånar det ordentligt så säger man ofta i Finland att öronen går i lås, medan det i Sverige slår lock för öronen.

Ögat är ju det vi ser med och blicken är själva seendet, så därför är det knappast så konstigt att vi i Finland kan ha öga för något medan man i Sverige – och naturligtvis också i Finland – har blick för något. Vill vi däremot inte se så kan vi under inflytande från finskan sätta fast ögonen eller stänga ögonen (silmät kiinni), medan man på korrekt svenska blundar (säg alltså hellre blunda och gapa än ”ögona fast och mun opp”).

En rätt så målande och konkret bild är att säga att man blir med fingret i mun när man är svarslös eller rådlös. Den kan sedan byggas ut till att man står med förvåningens finger i häpnadens mun. Uttrycken är så gott som okända i Sverige, men kunde utan tvekan vara värda att upptas i rikssvenskan.

På finlandssvenska kan vi kämpa för något med händer och tänder, medan man i rikssvenskan gör det med näbbar och klor. På finska kombinerar man de två och kämpar kynsin hampain, dvs. med klor och tänder. Tänderna finns ju också i det finlandssvenska uttrycket med långa tänder som jag har skrivit om tidigare, med direkta motsvarigheter inte bara i finskan utan också i bland annat nederländskan och vissa varianter av tyska, men inte i de skandinaviska språken.

Den som tar på näsan (ottaa nokkaansa) i Finland tar illa upp eller blir sårad. Däremot verkar man kunna få på näsan (få på pälsen; bli tillrättavisad) också i Sverige.

Slutligen kan jag nämna att det allmänna svenska uttrycket för att ofrivilligt konfronteras med något eller tvingas ta hand om något är få något på halsen, inte få något på nacken (saada niskoilleen).

Mikael Reuter