Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Ratar du folköl?

Reuters ruta 30/8 2007

Folköl ratas av politikerna över partigränserna, fick vi läsa här om dagen. Och ett par dagar tidigare stod det att tusentals djur ratas varje år. Är det verkligen så att folkölet smakar så illa och att djuren är så eländiga och odugliga att ingen vill ha dem?

 Det skulle man i varje fall tro om man utgår från den normala innebörden av verbet rata. Det betyder enligt Svensk ordbok att ”inte anse god nog och därför inte vilja ha”. I princip handlar det vanligen om något man har blivit erbjuden men inte vill ta emot, eller i varje fall något som man har tillgång till. Ett fackförbund kan rata arbetsgivarens bud i förhandlingarna, en förläggare kan rata en författares alster, och en svampplockare kan rata fårtickorna. En arbetssökande kanske blir ratad för att hon eller han inte behärskar landets språk.

Man kan också rata sådant som man har ägt, det vill säga utdöma eller kassera det. På containerflak hittar man till exempel ofta gamla ratade möbler.

I och för sig är steget inte långt från de ratade möblerna till de ratade djuren, men ändå är det en klar skillnad. De hittedjur det var fråga om var övergivna, men det handlade inte om att de inte ansågs goda nog. Det som det var fråga om var att ägarna inte längre ville ha sina sommarkatter, kaniner m.m. och därför släppte eller slängde ut dem.

Ännu mer uppenbart var det med folkölet. Det var inte så att politikerna inte tyckte att det var gott nog, utan det som avsågs var att de inte gillade tanken på att introducera folköl i butikerna.

Det här var bara två exempel av många som man på senare tid har sett i den finlandssvenska pressen. Är det så att journalisterna – och säkert också andra språkbrukare – har tappat känslan för de betydelsenyanser som ingår i rata och använder det i den allmänna betydelse ’säga nej till, avvisa’ eller, som i katternas fall, ’överge’?

Mikael Reuter