Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Komma till rätta med

Reuters ruta 23/11 2007

En av de många finlandismer som Hugo Bergroth blev uppmärksam på under sina studiebesök i Sverige – långt innan han hade blivit språkvårdare – var uttrycket ”komma till rätta med” i betydelsen ’reda sig med’. Han har själv berättat att han på en resa från Stockholm till Uppsala hade sagt till sin svenske medresenär att han hoppades ”komma till rätta med sin reskassa”. Reskamraten såg först förvånat på honom, och sade sedan skrattande: ”Ja, det dricks ju så mycket punsch i Uppsala”.

Den normala betydelsen av uttrycket komma till rätta med är ju ungefär ’få bukt med, klara av’, och Bergroths medresenär hade därför uppfattat det som att det handlade om att få slut på reskassan.

I Finlandssvenska skriver Bergroth över en sida om detta uttryck, som tydligen var vanligare då för 90 år sedan än det är nu. På frågan ”hur går det?” kunde en finlandssvensk då svara ”tack, jag kommer till rätta” i betydelsen ’jag reder mig, jag klarar mig’. Det förekommer knappast längre. Däremot kan man fortfarande någon gång se eller höra till exempel ”han har svårt att komma till rätta med bara folkpensionen”.

Hugo Bergroth förmodade att en sådan finlandssvensk användning av komma till rätta berodde på inflytande från finskans tulla toimeen, och det verkar mycket sannolikt.

En titt på språkbruket av i dag – som vanligt med hjälp av Google – visar ändå att den gamla finlandssvenska betydelsen verkar nästan utdöd och att uttrycket numera också i Finland används nästan uteslutande i den allmänsvenska betydelsen. Man kommer till rätta med brister, problem och konflikter, och också ensamboende äldre kan komma till rätta med övergången till digital tv.

Men det finns fortfarande en del exempel på betydelsen ’reda sig’: ”Behöver kommunerna och staten en lika bred inkomstbas som förut eller kan man komma till rätta med mindre?” ”Hur lätt/svårt är det för hushållet att komma till rätta med de nuvarande inkomsterna?”

I huvudsak verkar det i varje fall som om vi hade kommit till rätta med denna gamla finlandism. Kanske var det dumt att skriva om den, med risk för att den återupplivas?

Mikael Reuter