Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Fjorton gånger närmare?

Reuters ruta 24/5 2007

I en artikel i Dagens Nyheter för en månad sedan kunde man läsa om en nyupptäckt planet som är 15 gånger större än jorden, har en radie som är en halv gång större än jordens och en massa som är fem gånger större, och som ligger 14 gånger närmare sin sol än jorden gör.

I ett par tidigare rutor (1986 och 1996; frågan tycks återkomma vart tionde år) har jag behandlat uttryck som ”dubbelt större”, ”två gånger snabbare” och ”hälften billigare”, och avrått från dem för att de dels är ologiska (två gånger snabbare borde rent matematiskt vara tre gånger så snabbt), dels är så gott som enbart finlandssvenska. Det senare får jag nog delvis ta tillbaka. Det gäller visserligen typen ”dubbelt större” och ”hälften mindre”, men också de förekommer i någon mån i Sverige. Uttryck som ”femton gånger större” förekommer däremot ofta också i Sverige – även i DN, som framgår av ingressen.

Att döma ut uttryck som två gånger snabbare och femton gånger större med matematiska argument är därför inte befogat. Konstruktionstypen betraktas som normal till och med i Svenska Akademiens grammatik (medan typen dubbelt bredare anges vara ålderdomlig eller finlandssvensk). Också Svenska språknämndens dåvarande chef professor Bertil Molde skrev redan 1979 i en språkspalt att uttryckssättet sedan länge är så vanligt både i svenskan och i andra språk att det är meningslöst att försöka utrota det, och att det dessutom fungerar väl genom att det av läsare och lyssnare uppfattas på samma sätt som skribenter och talare använder det.

Det som däremot med starkare skäl kan ifrågasättas är typen ”tre gånger mindre”, där vi alltså har adjektiv som syftar på den så kallade lågintensiva polen av skalan (liten, kort, lätt, smal, långsam). Vad innebär det att A är två gånger mindre än B? Är det detsamma som en halv gång mindre, alltså hälften så stor?

Ett uttryck som det ovan nämnda ”14 gånger närmare sin sol” är så ologiskt att säkert många läsare reagerar negativt på det, och redan det är orsak nog att undvika det. Men någon nyhet i språket är det inte. I Svenska Akademiens ordbok finns ett exempel från 1584 där det om månen står att den ”skal wara 43 gånger minder än Jorden”, och rikligt med liknande exempel finns från 1800-talet till vår tid, till och med på Kungliga tekniska högskolans webbplats (”Med tio gånger större tidssteg tar lösningen tio gånger kortare tid”). Det är därför föga realistiskt att fördöma uttryckssättet. Men det kan vara klokt att hellre formulera sig på ett annat sätt (t.ex. ”planeten ligger på ett avstånd från sin sol som är en fjortondel av jordens avstånd från solen”).

Mikael Reuter