Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Utsjoki kommun och Kuopio torg

Reuters ruta 6/4 2005

I flera tidigare språkspalter (på 1980-talet) har jag tagit upp frågan om genitiv av nordiska ortnamn som slutar på vokal i vissa fasta fraser som Borgå domkyrka, Åbo hamn och Malmö stad. En frågeställare undrar nu om detta verkligen också gäller finska ortnamn. Borde man inte tala om Utsjokis kommun och Jyväskyläs landskommun?

Intressant nog är detta en fråga som inte tycks ha behandlats i den svenska språkvårdslitteraturen och inte heller uttryckligen tas upp i Svenska Akademiens stora grammatik eller den mer populärt hållna och normativa Svenska Akademiens språklära. Det talas bara allmänt om genitiv av ortnamn som slutar på vokal, men exemplen är i praktiken alltid svenska.

Studerar man det faktiska språkbruket så visar det sig också att begränsningen till nordiska ortnamn är långtifrån absolut. Man talar visserligen oftast om till exempel Milanos domkyrka och Moskvas universitet, men kombinationer som Bologna universitet, Barcelona centrum och Toronto flygplats är ungefär lika vanliga som motsvarande kombinationer med s-genitiv. Kanske är det dags att utvidga regeln till att omfatta alla ortnamn på vokal, förutsatt att det handlar om fasta fraser?

En av huvudorsakerna till att bland annat jag själv har talat om nordiska ortnamn är väl att det främst är i samband med dem som vi har fasta förbindelser av namnkaraktär. Åbo domkyrka och Solna centrum är etablerade begrepp i svenskan på ett annat sätt än Milanos domkyrka och Barcelonas centrum.

När det gäller finska ortnamn är praxis klar. Det finns ingen anledning att ifrågasätta etablerade förbindelser som Utsjoki kommun, Kuopio torg och Joensuu universitet. Också i Sverige talar man om Pajala kommun och Jukkasjärvi by. Bonden Pavo (som Runeberg stavade namnet) bodde visserligen högt bland Saarijärvis moar, men dessa moar befinner sig i den nuvarande Saarijärvi kommun. På samma sätt skiljer vi mellan Borgås trähusbebyggelse och Borgå domkyrka eller Vasas bredaste gata och Vasa torg.

Kyrkslätts kommun

Ortnamn som slutar på konsonant ska däremot ha normalt slut-s i genitiv. Det bör heta Kyrkslätts kommun, Jorvs sjukhus och Fagerviks herrgård, även om många bryter mot detta. Ett undantag är Kalmar slott och Kalmar stad, som beror på en äldre form Kalmare med vokal på slutet. Möjligen kan formen Kökar kommun (som kommunen själv använder officiellt) ursäktas enligt en fotnot i Svenska Akademiens grammatik: ”Trots språkvårdares rekommendationer verkar bruket av egennamn utan -s bli vanligare som framförställt attribut i namnliknande ordförbindelser. Detta gäller t.ex. ortnamn som slutar på obetonad vokal + -r”.

 Mikael Reuter