Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

När öppnar affären?

Reuters ruta 10/8 2005

Kan man verkligen säga att en affär öppnar eller stänger en viss tid? Det är ju inte affären som öppnar, utan någon som öppnar affären, och följaktligen borde man väl säga att affären öppnas respektive stängs?

Ja, så tycker många vänner av språklig ordning, har jag förstått. Men språkbrukarna tycker uppenbarligen annorlunda, för i det faktiska språkbruket är det betydligt vanligare att affärer öppnar och stänger än att de öppnas och stängs. Frågan har inte heller, så vitt jag har kunnat finna ut, diskuterats i språkvårdslitteraturen. Och slår man upp verbet öppna i Svenska språknämndens konstruktionsordbok Svenskt språkbruk (2004) så hittar man bland exemplen "butiken öppnar klockan åtta på morgonen" men också "på grund av investering öppnas affären först klockan tolv".

Att så är fallet beror uppenbarligen åtminstone delvis på att "affären" eller "butiken" uppfattas som något mer än själva lokalen: den inkluderar också personalen. Vi kan jämföra med att affären ju ofta omtalas som "ni" eller "de" av kunderna och som "vi" av personalen: – När stänger ni på lördagar? – Vi stänger klockan sexton, men vi öppnar redan klockan åtta.

På det sättet blir det åtminstone potentiellt en liten betydelseskillnad mellan den aktiva och den passiva formen. Att affären öppnas och stängs kan uppfattas som mer konkret (någon vrider om låset), och samtidigt som mer passivt – det är nästan som om det fanns en utomstående person som sköter det. Att den öppnar och stänger anger däremot mer allmänt att den görs tillgänglig för besök och inköp, och att det sker mer kollektivt. Intressant nog verkar passivformen (affären/butiken öppnas) främst användas om nya affärer som startar sin verksamhet: "Butiken öppnas lagom till årets julhandel".

Ett i viss mån jämförbart fall är boken säljer: "Nya Harry Potter-boken säljer i rekordupplagor". Konstruktionen är bildad efter engelskt mönster, men den har säkert slagit igenom just för att den framhåller att det är boken i sig och inte bara bokhandlarna som bidrar till säljframgången.

Sådana möjligheter till nyansering bidrar till att göra svenskan rikare, så dem ska vi bejaka i stället för att klaga över "oriktigt" eller "ologiskt" språkbruk.

Mikael Reuter