Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Är allting nu tillåtet?

Reuters ruta 31/8 2005

Den länge efterlängtade Språkriktighetsboken, utarbetad av Svenska språknämnden, har nu kommit ut. Den kan ses som en efterföljare till Erik Wellanders Riktig svenska (1939, fjärde upplagan 1973), och presenterar den syn på språkriktighet som språkvårdarna har i dag.

Det har onekligen hänt ett och annat både i språket och i synen på språket sedan mitten av 1900-talet, och konstigt vore det väl annars. Förfall, förflackning och slapphänthet säger äldre vänner av språklig ordning, medan språkvårdarna konstaterar att det handlar om normal språklig förändring och tolerans inför utvecklingen och det faktiska språkbruket.

Mycket av det som tas upp i Språkriktighetsboken är sådant som kan räknas till de gamla käpphästarna. I och med det är det också klart att det handlar om konkurrerande språkbruk och konkurrerande normer. Direkta språkfel, som ingen eller nästan ingen med svenska som modersmål skulle betrakta som korrekt svenska, har ingenting i en språkriktighetsbok att göra: de är ointressanta.

Att vi nu enligt Språkriktighetsboken kan skriva kommer utan att i meningar som "Det kan hända att Språkriktighetsboken kommer påverka språkutvecklingen", att man accepterar både "han är äldre än jag" och "han är äldre än mig" och att innan får användas som preposition i uttryck som "innan jul" och "innan festen" är självfallet inte detsamma som att vad som helst numera är tillåtet. Det är fråga om alternativa uttryckssätt som i många fall redan länge har varit allmänna i språkbruket, och som inte med rationella argument kan förkastas som stridande mot svenskans struktur. (Däremot accepteras inte till exempel bruket av före som subjunktion i meningar som "Vi måste duka före festen börjar".)

Det är också viktigt att framhålla att det inte handlar om att ersätta ett tidigare uttryck med ett annat. Ingen behöver alltså i sådana här fall ändra sitt eget språkbruk – men en och annan fråntas möjligheten att racka ner på andras språkliga okunskap.

I enstaka fall går rekommendationerna ändå klart emot ett äldre språkbruk. Det gäller till exempel den tidigare könsneutrala användningen av han. Språkriktighetsboken rekommenderar entydigt att man ska undvika att använda han (eller hon) som könsneutralt pronomen, eftersom det av många uppfattas som ett könsdiskriminerande språkbruk. I stället rekommenderas ett ökat bruk av den: "Om någon vill röka får den göra det på balkongen".

Mikael Reuter