Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Synpunkter på feedback

Reuters ruta 10/3 2004

När jag skriver mina språkspalter händer det glädjande ofta att jag får kommentarer från läsarna – i många fall sådana som innehåller nya synpunkter på frågan, kanske rättar till något fel som jag har gjort eller innehåller en tilläggsfråga. Det är ett typiskt exempel på vad man ofta i dag kallar feedback, med ett numera mycket vanligt engelskt lånord.

I och för sig är det inte något fel på lånord; sådana har berikat svenskan under hela den tid språket har talats och skrivits. Men samtidigt är det viktigt att vi inte låter lånorden tränga ut traditionella svenska ord och uttryck. Det gäller också feedback, som säkert många gånger används slentrianmässigt, inte minst som översättning av det finska palaute.

Enligt Nationalencyklopedins formulering är feedback från början ett reglertekniskt begrepp som innebär att information om det styrda systemets beteende återförs till den styrande mekanismen. I överförd betydelse har det sedan börjat användas bl.a. inom psykologin för att ange att en individ ges omedelbar eller fördröjd direkt information om sina handlingar eller prestationer. Och det är ju i stort sett det som det är fråga om när jag får en kommentar eller tilläggsfråga som sedan i sin tur bidrar till att styra mitt kommande skrivande.

I tekniska sammanhang – särskilt inom elektronik, radioteknik, ljudåtergivningsteknik och musik, och varför inte också i den psykologiska betydelsen – motsvaras feedback av det svenska återkoppling. Det kan också användas i en utvidgad bemärkelse; Nationalencyklopedins ordbok ger exemplet ”bristen på återkoppling mellan politiker och väljare”.

Men återkoppling är knappast det ord som ska användas i mer allmänspråkliga och vardagliga sammanhang. Då är det bättre att använda sin språkliga fantasi och fundera över vad det är man egentligen avser. Ibland kan det rätt och slätt vara fråga om svar, i andra fall om gensvar (som väl är den närmaste rent svenska motsvarigheten till feedback i överförd bemärkelse), och ofta också om synpunkter, kommentarer, reaktioner eller respons, kanske rentav om kritik.

När det gäller företag och deras kunder talar man t.ex. om kundkommentarer och kundrespons men också om kundfeedback.

Den som har fått en massa arga kommentarer till något beslut eller någon handling döljer det kanske genom att säga att han eller hon har fått ”rikligt med feedback”, medan det i själva verket handlar om häftig kritik.

Vi behöver alltså inte vara rädda för att använda feedback vid behov, men vi ska vara medvetna om alla de alternativ som erbjuds.

Mikael Reuter