Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Översikt och kommentarer

Reuters ruta 25/8 2004

Det är en tid sedan jag har skrivit något om webbterminologi, men nu har en kollega gjort mig uppmärksam på två finlandismer (eller egentligen grupper av finlandismer) som ofta förekommer på svenska webbplatser i Finland. Det handlar om de svenska motsvarigheterna till dels eng.site map fi. sivukartta, dels eng. feedback fi. palaute.

Som vanligt är det den gamla ovanan att översätta alltför direkt (”hevonen-on-häst-syndromet”) som ligger bakom det hela. Resultatet är att de finlandssvenska webbplatserna vimlar av länkar som heter ”sidokarta” eller ”sidkarta” respektive ”respons” eller ”feedback”. Ingen värre katastrof, förstås, men ändå ganska onödigt.

Ordet ”sidokarta” – som finns bl.a. på flera myndigheters webbplatser – är direkt felbildat. Sammansättningar på sido- avser något som är på sidan av något eller vid sidan om något eller går åt sidan eller dylikt: sidoapparat, sidoblick, sidobyggnad, sidodörr, sidofack, sidoinkomst, sidospår osv. När det är fråga om boksidor, brevsidor och som nu webbsidor har vi sammansättningar på sid-, t.ex. sidantal, sidhänvisning, sidnummer. På det sättet är ”sidkarta” alltså bättre än ”sidokarta”. (”Sidakarta”, som också tycks förekomma, är självfallet ett regelrätt språkfel).

Att inte heller ”sidkarta” är så bra beror dels på att det inte handlar om de enskilda sidorna utan om hela webbplatsen (jfr eng. site map, inte ”page map”), dels på att det inte är fråga om en karta utan snarare om ett slags innehållsförteckning eller översikt. Svenska datatermgruppen rekommenderar helt följdriktigt att man ska skriva översikt hellre än t.ex. ”webbplatskarta”, och går man till svenska webbplatser kan man konstatera att rekommendationen följs: översikt eller innehåll är det man oftast ser som namn på de aktuella länkarna.

En sökning på ”respons” eller ”feedback” på svenskspråkiga webbsidor ger tusentals belägg, men visar mycket snabbt att framför allt respons men också feedback i dessa sammanhang nästan utan undantag finns på finländska webbplatser. Erkännas bör att till och med Svenska språkbyrån på sin webbplats har en länk kallad ”feedback”.

I Sverige är webbplatserna sällan ett resultat av översättning, och därför har man också för det mesta undvikit sådana direkta översättningslån. I stället för ”ge respons” eller dylikt skriver man där till exempel ”skriv till oss”, ”lämna/ge kommentarer” eller ”tyck till”. Det enkla kommentarer är förmodligen en av de bästa lösningarna som benämning på en sådan länk.

Mikael Reuter