Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Altaner, terrasser och verandor

Reuters ruta 30/6 2004

Det tycks vara något av en modefluga att bygga till sin villa eller sommarstuga eller rentav första våningen i ett flerfamiljshus med en uteplats där man kan njuta av det varma sommarvädret. En del kallar det anspråkslöst ett däck, andra talar om altaner, terrasser eller verandor. Vad är det för skillnad mellan dessa?

Ordböckerna ger oss en hel del vägledning här, även om ingen av de allmänna svenska ordböckerna tar upp en sådan betydelse hos ordet däck. Till exempel Svensk ordbok talar bara om att däck finns på båtar bortsett från den ”mindre brukliga” betydelsen ’täckande ytterhölje’. Men kanske ett golv av bräder på marken eller på korta pelare kan betraktas som ett ”täckande ytterhölje”? Karakteristiskt för ett däck som uterum är väl i varje fall att det är en ganska enkel konstruktion (vanligen i trä) nära marken, vanligen utan något räcke.

När konstruktionen byggs lite högre, antingen på pelare eller på någon underliggande byggnadsdel, och dessutom omgärdas av ett räcke, talar vi vanligen om en altan. Den ligger alltså i princip i höjd med (golvet i) husets första våning, gärna med en trappa ner till marknivån. En altan har inte tak, åtminstone inte ett som så att säga är en del av dess egen konstruktion.

En typisk terrass (och nu bortser jag från terrassformationer i marken) är enligt alla ordboksdefinitioner ett plant tak med skyddsräcke, och ligger alltså ovanpå någon del av huset. Visserligen tillägger ordböckerna ”ibl. äv. om altan o.d.”, men det typiska är alltså att det är fråga om en takterrass. (Att en uteservering inte kallas ”terrass” enligt allmänsvenskt språkbruk har jag skrivit om tidigare.)

Från altaner och terrasser skiljer sig en balkong genom att den vanligen sticker ut från husväggen i en våning som ligger ovanför marknivån, och att den stöds av konsoler eller balkar snarare än av en underliggande del av huset. Men här går det nog inte att definiera för snävt: balkonger kan vara radade på varandra, och de kan också vara indragna i huskroppen. Också storleken spelar en roll för vad som kallas en balkong. Den ska också ha direkt förbindelse in i huset.

Verandan har tak

Slutligen har vi då en veranda, som skiljer sig från altanen främst genom att den har tak. I övrigt ligger den i höjd med bottenvåningen, och har i allmänhet låga väggar snarare än räcken. Den kan vara öppen, men i motsats till en altan kan den också vara inglasad (glasveranda).

Sedan kan man förstås tänka sig konstruktioner som inte helt motsvarar de här definitionerna. Hur är det till exempel med en terrass som i sin tur har tak över sig? Blir den då en veranda? Eller kanske en stor balkong? Här tror jag att kravet på att verandan ska ligga i höjd med bottenvåningen tar överhanden. Antingen fortfar den att vara en terrass (fast en sådan i princip inte har tak) eller så kan den ses som en stor balkong. Å andra sidan finns det till exempel i Hangö villor med verandor som verkar vara i flera våningar. Hur går det ihop med definitionen?

Jag tar gärna emot synpunkter.

Mikael Reuter