Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Till rätta

Reuters ruta 22/1 2003

”Det är lättare att tillrättalägga någon, än att visa någon tillrätta” är enligt en tidningsuppgift devisen för en lärare på Åland. Det låter ju först alldeles bra, men sen börjar man fundera. Vad då tillrättalägga någon? Och vad avses här med att visa någon tillrätta?

Vad kan man egentligen tillrättalägga, och vad betyder det riktigt? Svensk ordbok skriver så här: ”klargöra ngt sammanhang, vanl. genom att argumentera mot felaktig uppfattning e.d.” Man kan bland annat tillrättalägga ett missförstånd eller tillrättalägga ett felaktigt påstående. En lite annan betydelse får det när man talar om att tillrättalägga fakta eller tillrättalägga historien – då får det ett drag av överdriven förenkling eller vanställning av fakta, kanske för att dölja något. Rent konkret kan man lägga sig till rätta, men man kan också lägga något till rätta med i stort sett samma betydelse som tillrättalägga. Och så kan man försöka lägga någons liv till rätta, vilket ibland kan ses som en onödig inblandning i andras angelägenheter.

Om man däremot ställer saker och ting till rätta när något har gått fel så har man kanske rett upp en besvärlig situation och allt blir bra igen. I det fallet krävs ju för övrigt lös konstruktion – något sådant verb som ”tillrättaställa” används inte.

Men både tillrättalägga/lägga till rätta och ställa till rätta används om förhållanden eller omständigheter av olika slag. Man kan inte gärna tillrättalägga människor. Det som måste ha lekt skribenten eller läraren i fråga i hågen är väl att tala någon till rätta. Det kan man göra med olydiga barn eller andra som är vilseförda eller av någon annan anledning inte förstår att göra som de ska.

Sedan kommer vi då in på frågan om att visa någon till rätta. Vi har ju det sammansatta verbet tillrättavisa, med en betydelse som kommer nära ’förebrå’ eller rentav ’läxa upp’, eller som Svensk ordbok definierar det ”strängt påpeka det olämpliga i (visst handlingssätt) för ngn”. När man talar någon till rätta så gör man det alltså allvarligt men relativt vänligt, men när man ger en tillrättavisning så gör man det strängt.

Men visa till rätta? Är det detsamma som tillrättavisa? Nej, det är det i allmänhet inte. Det verkar oftast ha en mer konkret innebörd. En guide kan visa de besökande till rätta och polisen kan visa den som har kört fel till rätta utan att tillrättavisa henne eller honom. Fast om en chef känner sig föranlåten att visa en medarbetare till rätta handlar det nog mer eller mindre om att ge en tillrättavisning.

Det som egentligen avsågs i fråga om den åländske läraren var med andra ord uppenbarligen att det är bättre att tala någon till rätta än att tillrättavisa någon.

Men vi kan spinna vidare på till rätta.

Ett av de vanligaste uttrycken är komma till rätta med. Framför allt kommer man till rätta med problem av olika slag, men en lärare kan ha svårigheter med att komma till rätta med sina elever och det kan gälla att komma till rätta med allt från småstölder till arbetslöshet, antisemitism och kreditförluster.

Något som är försvunnet kan komma till rätta. Man kan finna sig till rätta i olika situationer, man kan hjälpa någon till rätta och rent konkret kan man både sätta sig till rätta och maka sig till rätta. Så det är ett mångsidigt uttryck, men det handlar om idiomatiska fraser som det gäller att behärska.

Jag har här konsekvent särskrivit till rätta, men det kan även sammanskrivas tillrätta.

Mikael Reuter