Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Mer om stor och liten bokstav

Reuters ruta 26/11 2003 

Min språkspalt för några veckor sedan om stor och liten bokstav i myndighetsnamn har gett upphov till ett antal kommentarer och nya frågor om användning av versaler och gemena, som stora och små bokstäver kallas på typografiskt fackspråk.

En kommentar gäller justitiekanslern och justitieombudsmannen . Så länge orden syftar på personer är ju saken rätt entydig: de skrivs med liten bokstav precis som jag konstaterade i den tidigare rutan. Men saken blir lite mer komplicerad om man ser dem som kortformer för justitieombudsmannens kansli och justitiekanslersämbetet. I sådana fall förekommer det åtminstone i Sverige att de skrivs med stor bokstav, och det kommer troligen att bli allt vanligare om de uppfattas som namn på en myndighet. Än så länge är skrivning med små bokstäver i varje fall det normala.

För tre veckor sedan firade vi svenska dagen, och också det föranledde några frågor. I åtskilliga fall såg man ju dagen skriven med stort S, ”Svenska dagen”. Det är naturligtvis inte någon större synd, men det strider mot regeln om att helger och andra motsvarande kalenderdagar skrivs med gemena: allhelgonadagen, fars dag, första maj, julafton osv. Att svenska dagen känns viktig och angelägen är inte något argument för att den ska skrivas med stor bokstav.

Regeln om små bokstäver gäller också när beteckningarna innehåller ett egennamn som i luciadagen och valborgsmässoafton. Undantag är när namnfunktionen är väldigt tydlig, framför allt när namnet står fristående: Kristi himmelsfärdsdag, Marie bebådelsedag, Gustav Adolfsdagen (som svenska dagen kallas i Sverige). Också när man menar ’dagen då NN har namnsdag’ används stor bokstav: i dag är det Dagmardagen.

Att de här reglerna (som finns i Svenska skrivregler utgivna av Svenska språknämnden) inte alltid följs kan man konstatera om man ser efter i Språkbanken eller mer allmänt på webben. Visserligen skrivs luciadagen och valborgsmässoafton oftast med liten bokstav, men går vi till mickelsmäss, mikaelidagen och mårtensafton dominerar skrivning med stort M.

Det här för oss in på den sista frågan, som gäller sammansättningar med namn som förled. Så här skriver frågeställaren:
”Redan Helsingforsregionen eller Gazaremsan sätter jag frågetecken för, och ännu mera ifrågasätter jag Helsingforsfamiljer, Obbnäsbrand, Valkeakoskibon eller Ekenäseldsjälen, vilka alla ingått i Hbl inom några dagar. Dessutom tycks man ibland sticka in ett bindestreck men lederna, t ex Vasa-flickan, Raumo-laget. Hur ska det egentligen vara? Gäller andra regler om första ledet utgör namnet på ett företag eller liknande, t ex Koneaktier?”

Svaret är enkelt: i alla dessa fall ska man enligt skrivreglerna använda stor bokstav. Den rekommendationen har funnits i skrivreglerna åtminstone från början av 1970-talet. Uppenbarligen har vissa modersmålslärare i Finland tidigare lärt ut att sådana ord ska skrivas med liten bokstav eftersom de inte i sig själva är namn, för den föreställningen är stark hos många äldre finlandssvenskar. Men så är det inte. Och inga bindestreck ska det vara!

Två undantag finns dock. Sammansättningen skrivs med liten bokstav dels när förleden har förlorat sin karaktär av egennamn (dieselmotor, hötorgskonst, molotovcocktail, röntgenstrålar), dels i ord som avser nationalitet och språk, som sverigefinsk, finlandssvenska och bosnienserb. Det senare gäller inte tillfälliga eller mindre vanliga sammansättningar som Helsingforssvenska.

Mikael Reuter