Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Dåliga odds?

Reuters ruta 12/2 2003

”Sämsta oddsen för Lipponen” stod det som rubrik för en notis om hur internationella vadslagningsbyråer bedömer de olika partiledarnas chanser att få statsministerposten efter riksdagsvalet. Så det är knappast värt att satsa på Lipponen då, eftersom han inte just bedöms ha några möjligheter?

Läste man vidare i artikeln fick man veta att vadslagningsbyråerna gav Lipponen de lägsta oddsen i kampen om statsministerposten, och i tredje stycket stod det att oddsen för honom var mellan 1,47 och 1,75. I sista stycket fick också den som inte känner till hemligheten med odds i vadslagning en bild av vad det var fråga om: ”De mest våghalsiga kan lägga en slant på Siimes och få 501 slantar tillbaka om hon lyckas med konststycket att bli statsminister.”

Problemet med ordet odds (ett odds, flera odds, oddsen) är väl framför allt att det delvis används på ett annat sätt i allmänspråket än som vadslagningsterm. Har man oddsen emot sig så är det ju en rimlig tanke att man har dåliga odds, och eftersom det som är högt lätt betraktas som bättre än det som är lågt så är det inte underligt att ”låga odds” tolkas som dåliga odds.

Inom vadslagning räknas oddsen utgående från hur sannolikt det är att något ska bli verklighet. Låga odds – dvs. sådana som går ner mot 1,0 – innebär att det är mycket troligt att något ska slå in, och höga odds att det är mindre troligt. När vinsterna betalas ut multipliceras insatsen med oddsen. Spelaren får alltså mindre i vinst med låga odds än med höga, eftersom slutresultatet kunde förutses ganska enkelt. Vid höga odds blir vinsten på motsvarande sätt större, eftersom spelaren har tagit en större risk. Höga odds är alltså något positivt för den som har satsat på en oväntad vinnare.

Så här används odds ibland också i bildlig betydelse. ”Höga odds för Oscar till Hallströms Chocolat” stod det t.ex. i en tidningsrubrik över en notis, där slutsatsen var att Lasse Hallström kunde glömma drömmen om en Oscar och att ”Chocolat” inte hade en chans i helgens filmgala.

Men lika ofta tycks ”höga odds” kunna ha motsatt betydelse i allmänspråket: ”Även om oddsen för en generals son att själv bli general statistiskt är högre än för en korprals son är det ändå ett försvinnande litet antal generalssöner som uppnår faderns rang.”

En bra strategi för den som vill bli rätt förstådd är därför att vara återhållsam med höga och låga odds i sin text. Hur man än vänder sig är det någon som förstår det fel. Däremot bör man räkna med att ”dåliga odds” – med all rätt – tolkas som att man har oddsen emot sig.

Så det var nog mot alla odds om någon läsare förstod rubriken ”Sämsta oddsen för Lipponen” på ett sätt som svarade mot innehållet i notisen.

En liknande notis från Sverige 1998 hade mycket riktigt rubriken ”Brittiska spelare ger Persson bäst odds”. ”Vadhållningsfirman SSP International tror på Göran Persson som svensk statsminister även efter valet. En satsad krona på Persson ger bara 1:15 tillbaka. Oddset på Carl Bildt var på onsdagen 5,5. Alf Svensson, Gudrun Schyman, Lennart Daléus och Lars Leijonborg ger alla 50 gånger pengarna.”

Mikael Reuter