Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Outsourcing genom insourcing?

Reuters ruta 11/9 2002

”XX Outsourcing AB är specialist på att erbjuda outsourcinglösningar oavsett om den är hos kunden (insourcing) eller hos XX (outsourcing). Genom att ta över funktioner ger vi kunden möjlighet att koncentrera sig på sin kärnverksamhet. --- Vid volymförändringar i verksamheterna kan vi genom backup- och overflowlösningar ge kunden en ökad säkerhet och trygghet.”
Ja, så kan man också uttrycka sig på svenska i dag.

Både som företeelse och som ord är ”outsourcing” populärt. En typisk verksamhet som många företag går in för att ”outsourca” är översättningsfunktionen. Hellre än att ha en översättningsavdelning inom företaget köper man tjänster av en översättningsbyrå (vilket ofta innebär att kunniga specialiserade översättare med kännedom om verksamheten och terminologin ersätts av utomstående som saknar branschkännedom, men det är en annan historia).

Det som det handlar om är alltså att ett företag lägger ut en viss verksamhet eller en viss funktion på entreprenad. Och det kan man för det mesta också skriva på svenska. Eller låter det alltför enkelt och trivialt att skriva ”vi har lagt ut översättningen/datorunderhållet på ett utomstående företag”?

Inte minst verbet ”outsourca” passar ju sällsynt illa in i svenskans system. Det innehåller två ”ou” som till råga på allt uttalas olika, och framför allt inbjuder det (enligt normala uttalsregler) till uttalet /-sårka/. Särskilt lätt att förstå är det ju inte heller, utom för de invigda.

Språkvårdare i Sverige rekommenderar därför att ”outsourcing” ersätts med t.ex. driftsentreprenad, utkontraktering eller utläggning av driften/verksamheten på entreprenad. I det aktuella fallet ovan kunde man kanske alternativt tänka sig att tala om lösningar för funktionsutläggning.

Vanligt sunt bondförnuft säger ju att ”insourcing” borde vara motsatsen till ”outsourcing”, det vill säga att det handlar om att ”ta hem” en tidigare utlagd verksamhet och sköta den internt inom företaget. Det var i varje fall utgångspunkten när frågan nyligen diskuterades på en diskussionslista för översättare, och så tycks ordet också användas för det mesta.

Men exemplet i inledningen visar att det lika väl kan vara fråga om något helt annat, nämligen en speciell typ av utläggning där ett utomstående företag tar över vissa stödfunktioner men verksamheten sker lokalt hos kunden. Till exempel telefonväxeln, receptionen, kontorsservicen och andra liknande funktioner kan läggas ut på ett företag som kanske anställer de gamla arbetstagarna, och dessa jobbar vidare på samma ställen som förut.

Jag tycker inte svenskan blir rikare av att vi lånar in ”insourcing” i en så konstig betydelse – eller att vi lånar in det över huvud, om det kan ha två i det närmaste motsatta betydelser. Vill man bli förstådd är det nog bäst att man förklarar lite: vår telefonväxel och reception administreras/sköts numera av XX AB, men verksamheten fortsätter i våra egna lokaler. Eller, om det är det man avser: vi har återgått till att ha en egen intern översättningsenhet och återanställt våra tidigare översättare.

Mikael Reuter