Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

I kors

Reuters ruta 30/10 2002

På svenska kan man sitta med armarna i kors och med benen i kors, blir man trött och vimmelkantig märker man att ögonen går i kors och är man lat så hoppas man att allting ordnar sig utan att man behöver lägga två strån i kors. I alla dessa fall (möjligen med undantag av ögonen) är den underliggande betydelsen tämligen konkret: två exemplar av något avlångt läggs så att de korsar varandra. Men i finlandssvenskan tycks det vara mycket annat som går i kors. Brev kan gå i kors, liksom bl.a. åsikter, uppgifter och intressen.

Bakom de användningar av gå i kors som man hittar i finlandssvenska texter ligger uppenbarligen det finska uttrycket mennä ristiin, som på svenska snarare motsvaras av t.ex. gå om varandra, gå isär, gå på tvärs, stå i konflikt med.

Ralf Svenblad, som skriver en språkspalt i Nya Åland, har hittat åtskilliga exempel på ett sådant bruk av gå i kors också i de åländska tidningarna. Utbildningspolitiken och näringspolitiken går i kors, ambitionen att sänka alkoholkonsumtionen går i kors med Alkos vinstintresse och det är viktigt att politikernas ställningstaganden inte går i kors i vissa frågor. Att uttrycken används också på Åland tyder på att konstruktionen har fått ett ganska stadigt fortfäste i finlandssvenskt språkbruk. Det handlar inte om tillfälliga översättningslån.

I Finlandssvensk ordbok nämns bara den relativt konkreta användningen av gå i kors i betydelsen ’gå om varandra’, t.ex. ”våra brev har tydligen gått i kors” (dvs. båda har avsänts innan avsändaren har fått den andras brev). Men i finlandssvenska tidningstexter hittar man mängder av belägg på annat som går i kors. Utöver att intressen och åsikter går i kors talas det bl.a. om att avtal går i kors med varandra, att kreativiteten och kundernas önskemål går i kors och att efterfrågan på olika trafikslag går i kors.

Det finns förstås ingen patentlösning på hur man kan ersätta dessa gå i kors med allmänsvenska uttryck. Intressen och avtal står väl snarast i konflikt med varandra, medan åsikter och meningar går isär snarare än i kors (i gårdagens Hbl sades det t.ex. helt riktigt att åsikterna om vilken gas som användes i Moskva går isär bland experterna). I många fall är den naturliga motsvarigheten gå på tvärs mot eller med något. I rikssvenska tidningstexter talas det t.ex. om att EU har två regler om statsstöd som ”delvis går på tvärs mot varandra” och att någon politiker driver ”en politik som går på tvärs med partiopinionen”.

Också i de finlandssvenska tidningarna gäller de flesta exemplen på i kors konkreta uttryck av typen ”sitter med armarna i kors”. Men också här kan man iaktta en tydlig påverkan från finskan: lika ofta som man sitter med armarna i kors sitter man nämligen ”med händerna i kors”. Det är knappast fråga om ett fromt bedjande med knäppta händer, utan det beror med all sannolikhet på en felöversättning av kädet ristissä som beror på att käsi kan betyda både hand och arm.

Och till sist bör det väl påpekas att man varken kan lägga eller låta bli att lägga ”ett strå i kors”.

Mikael Reuter