Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Rörelse i affärerna

Reuters ruta 15/8 2001

En läsare med finska som modersmål undrar hur det riktigt är med det svenska ordet rörelse som översättning av finskans liike i betydelsen ’litet företag’ osv. Är det fråga om en potentiell finsk-svensk fallgrop eftersom orden ser ut att motsvara varandra men ändå inte har riktigt samma betydelse?
Frågan blir inte mindre intressant om vi tittar på det betydelsemässigt besläktade finska ordet kauppa och dess motsvarigheter på svenska.

Grundbetydelsen av både liike och rörelse är ju ’det att ständigt växla plats’ (enligt definitionen i Svensk ordbok). Både levande varelser och föremål kan befinna sig i rörelse. Men rörelse används också överfört i vissa specialbetydelser: för det första en organisation av personer som kämpar för ett gemensamt mål (fredsrörelse, arbetarrörelsen), för det andra ett (vanligen mindre) företag eller dylikt (han har en egen snickerirörelse) och för det tredje själva verksamheten inom ett företag (rörelsevinst, rörelsens intäkter).

I alla dessa betydelser kan rörelse motsvaras av det finska liike, med undantag av att det i det sista fallet huvudsakligen bara gäller sammansättningarna rörelsevinst/liikevoitto och rörelseförlust/liiketappio. I andra fall motsvaras rörelse i den sistnämnda betydelsen av liiketoiminta, t.ex. rörelsens intäkter/liiketoiminnan tuotot. I det sammanhanget kan det vara skäl att påpeka att finskans toiminta i företagssammanhang ofta motsvaras av just rörelse snarare än verksamhet.

Här kommer vi i själva verket in på den skillnad som föreligger mellan det finska liike och det svenska rörelse. Liike är på sätt och vis mer konkret, och används som bekant oftast om en helt påtaglig affär eller butik. På svenska kan vi ju inte gå till en rörelse och handla mat eller kläder, även om vi kan säga att den som äger en butik driver en rörelse. Men i stället sträcker sig det semantiska fältet för rörelse längre in i det abstrakta, och motsvaras då på finska av liiketoiminta eller bara toiminta.

Också kauppa har ju både en konkret och ett antal mer abstrakta betydelser. I den konkreta betydelsen motsvaras det, liksom liike, av affär eller butik, eventuellt också bod. I abstrakt betydelse kan det närmast översättas med köp (som det är etymologiskt besläktat med, jfr isl. kaup), affär (som ju i sin tur är flertydigt och inte alls alltid motsvaras av kauppa) och handel. Man kan t.ex. avsluta ett köp, göra affärer med någon och bedriva handel med trävaror. Utrymmet medger inte mer ingående exempel, men jag rekommenderar den intresserade att slå upp kauppa i en större finsk-svensk ordbok och affär i en svensk-finsk.

Också handel kan ju i vissa fall användas konkret. Numera gäller det bara i sammansättningar som bokhandel, järnhandel och lanthandel, men för femtio år sedan kunde man åtminstone på lätt dialektal finlandssvenska gå till handeln och köpa vad man behövde.

Ordet butik (som ju på finska också motsvaras av myymälä) är enligt ordböckerna numera mindre vanligt i Sverige som fristående och förekommer främst i sammansättningar; annars har det trängts undan av affär. Men vad än ordböckerna säger så hittar man rikligt med exempel på butik både i tidningstext och på webben. Oftast handlar det om affärer med ett begränsat varusortiment, även om de i sig kan vara stormarknader specialiserade t.ex. på elvaror.

Och sensmoralen av allt detta? Ja, det är väl snarast att ord av det här slaget sällan motsvarar varandra i förhållandet ett till ett i olika språk. Det är en insikt som är livsviktig inte minst när man översätter.

Mikael Reuter