Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Primorsk eller Björkö?

Reuters ruta 15/11 2000

Ryssland skall bygga en ny stor oljehamn öster om inloppet till Viborg, på en ort som sedan gammalt har haft både ett svenskt namn, Björkö, och ett finskt namn, Koivisto. Det ryska namnet är Primorsk. Eftersom hamnen och staden där den ligger säkert kommer att figurera ofta i våra nyhetsmedier, är det viktigt att vi tar oss en funderare på vad vi skall kalla orten på svenska.

I de fall där en ort har ett levande svenskt namn är det naturligtvis ingen tvekan om att journalisterna skall använder det namnet. Det gäller både ortnamn i Finland och t.ex. utländska stadsnamn som Bryssel och Venedig eller namn på amerikanska delstater som Kalifornien. Men i fallet Primorsk/Björkö är frågan inte så enkel. Man kan argumentera för både det ryska och det svenska namnet.

För gamla viborgare är namnet Björkö på denna ort i det avträdda Karelen säkert en självklarhet. Däremot måste vi nog i ärlighetens namn erkänna att det inte kan anses vara speciellt välkänt bland andra finlandssvenskar av i dag. Snarare finns det då en risk för att det kan förväxlas med bl.a. Björkö(by) i Österbotten eller Björkö i Korpo om ingen precisering ges.

I finska medier förekommer både Koivisto och Primorsk som namn på orten, och det verkar uppenbart att Koivisto står starkare på finskt håll än Björkö på svenskt. Medierna i Sverige känner knappast till det svenska namnet och kommer med all säkerhet att använda Primorsk.

Dessutom kan vi fråga oss om namnet Björkö verkligen avser den tidigare slutna ryska militärstad där hamnen skall byggas. Björkö är i första hand den ö som ligger utanför hamnstaden (på finska Koivusaari, i motsats till Koivisto). Den ön gav sedan hela den angränsande kommunen dess svenska namn. År 1927 avskiljdes Björkö köping från resten av kommunen, och det är ur den som den ryska staden Primorsk har utvecklats.

Efter mycken tvekan blir min slutsats därför att jag rekommenderar journalisterna att använda namnet Primorsk om staden och hamnen av i dag, men gärna med tillägget att det är fråga om det tidigare Björkö. Primorsk måste trots allt ses som det namn som har störst genomslagskraft i det här fallet, och det går knappast att vrida tillbaka klockan. Ön utanför Primorsk bör däremot fortfarande kallas Björkö, om vi av någon orsak har anledning att tala om den, och sundet mellan ön och fastlandet Björkösund (på ryska Proliv Bjorkezund!). Likaså är det enligt min mening klart att vi skall fortsätta att tala om Kexholm för det som på ryska heter Priozersk och på finska Käkisalmi. Det namnet är så starkt etablerat i vår historia.

Att de här namnfrågorna är långt ifrån enkla vet vi när vi tänker på Estland. Det historiska svenska (och tyska) namnet Reval övergavs kanske lite för lättvindigt av svenska medier under Sovjettiden, innan staden fick ny aktualitet som huvudstad i ett grannland. I dag råder det i varje fall inte längre någon tvekan om att staden heter Tallinn också på svenska. Däremot har också estniska språkexperter gett sitt stöd för att öar som Dagö (Hiiumaa), Ösel (Saaremaa), Runö (Ruhnu) och Nargö (Naissaar) liksom halvön och kommunen Nuckö (Noarootsi) och staden Hapsal (Haapsalu) skall behålla sina svenska namn när de omtalas på svenska.

Mikael Reuter