Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Valtal

Reuters ruta 3/3 1999

Riksdagsvalet närmar sig med stormsteg och valrörelsen är i full gång. Sen kommer det nya val: först Europaparlamenstvalet och nästa år presidentvalet. Det kan därför vara på sin plats att än en gång ta upp några språkliga frågor som hänför sig till val, trots att jag har skrivit om en stor del av dem för fem år sedan.

Jag kan börja med att konstatera att vi på svenska talar om riksdagsvalet i singular. Vi ska alltså inte låta oss påverka av att vaalit på finska alltid står i plural. Till och med när det gäller kommunalval använder vi normalt singularformen fast det strängt taget är fråga om flera val i de olika kommunerna.

Väljare och valdeltagande

De som ger sin röst i ett val kallas väljare (inte ”röstare”, jfr fi. äänestäjä). En viktig grupp med tanke på nya politiska vindar är förstagångsväljarna. Det är viktigt att få dem engagerade så att de inte väljer att valskolka eller röstskolka, dvs. att bli soffliggare eller rentav aktiva röstvägrare. Den som aktivt vill demonstrera att hon eller han inte vill rösta på någon uppställd kandidat kan välja att rösta blankt (inte ”tomt”) genom att lämna in en blank röstsedel eller att skriva t.ex. Kalle Anka, vilket också betraktas som en blank sedel. Men det rekommenderar jag förstås inte.

Hur flitigt väljarna ställer upp avgör hur högt valdeltagandet (inte ”röstningsprocenten”, fi. äänestysprosentti) blir.

Under valrörelsen deltar partiledarna och andra representanter för partierna flitigt i valdebatter (inte -diskussioner) och valutfrågningar eller partiledarutfrågningar (inte ”valtenter”, fi. vaalitentti).

Partiets popularitet

Inför valet får vi allt oftare höra om olika opinionsmätningar som visar hur de olika partiernas och kanske rentav kandidaternas popularitet eller väljarstöd utvecklas, dvs. hur många procent av väljarna som stöder respektive parti och kandidat. Här ska vi framför allt komma ihåg att man inte kan tala om t.ex. ”ungfinnarnas stöd” i den här betydelsen. Ungfinnarnas stöd avser det stöd ungfinnarna ger någon annan, och får man tro en notis häromdagen så har Elisabeth Rehn ungfinnarnas stöd som presidentkandidat.

Vallokalsenkät

Ett sätt att se vartåt det lutar under pågående val är att fråga folk som kommer ut ur vallokalerna hur de har röstat. Det kallas på engelska exit poll, men på svenska använder vi hellre de svenska uttrycken vallokalsenkät eller vallokalsprognos, beroende på vilken synvinkel vi vill anlägga på det.

Vice ordförande

Det är inte bara partiledarna som intervjuas inför valet, utan ofta ställs frågor också till partiernas vice ordförande. Det kan då vara bra att komma ihåg att vice ordförande skrivs i två ord, och att plural av ordförande är ordförande – ordföranden är bestämd form singular, inget annat.

Mikael Reuter