Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Porslinet och bensinen

Reuters ruta 10/11 1999

Vilket genus har ordet muslin? Heter det muslinen (liksom bensinen) eller muslinet (liksom porslinet)? Det är en till synes trivial fråga, men den aktualiserar den mer komplicerade frågan om det finns några regler eller principer för när ord på -in är neutrum respektive utrum (den-genus). Vi säger ju medicinen men vaccinet, urinen men adrenalinet.

Till att börja med kan vi slå fast att muslin (som står för ett slags tunt glest tyg) hör till de ca tjugo ord på -in som kan vara både den och det. Hit hör också andra ord för tyger: gabardin, grenadin, poplin. Enligt Svenska Akademiens ordlista är de alla i första hand utrum (den) men kan alternativt också vara neutrum. Vi kan alltså tala om både muslinen och muslinet, gabardinen och gabardinet osv.

Andra ord på -in som kan vara både den och det är nästan alla ämnesord av något slag. I första hand neutrum och i andra hand utrum är t.ex. formalin, glycerin, koffein, morfin, nikotin, paraffin, stearin, stryknin, toxin och vanillin, medan ordningsföljden enligt SAOL är den motsatta i fråga om amfetamin, anilin, lanolin och terpentin. Följer vi ordlistans primära rekommendation talar vi alltså om morfinet och nikotinet men amfetaminen, för att nu hålla oss till ämnen med mer eller mindre diskutabel verkan på oss människor.

De ord på -in som entydigt är neutrum är likaså praktiskt taget alla ämnesnamn. Adrenalinet och porslinet har jag redan nämnt, andra exempel är glycin, penicillin, protein och vitamin.

En speciell egenskap har de här orden som skiljer dem från de flesta andra neutrer: de har en pluralform som bildas enligt reglerna för ord som är den-genus. Vi talar alltså om olika terpentiner oberoende av om vi säger terpentinet eller terpentinen, och liksom vi säger maskiner och terminer talar vi om proteiner fast det heter ett protein.

När det gäller ämnesnamn är det alltså så att de flesta antingen är neutrer eller har växlande genus. De viktigaste undantagen är bensin och urin, och det är väl inte helt ovanligt att osäkra språkbrukare behandlar också dem som neutrum och talar om bensinet och urinet. Formen bensinet har faktiskt tidigare förekommit som alternativ till bensinen, men i dag nämner inga ordböcker någon annan möjlighet än bensinen.

De ord på -in som inte är ämnesnamn eller tyger är alla den-genus, med två undantag: latin och magasin. Varför just dessa är neutrer är svårt att säga, men vi kan notera att också Latein och Magazin i tyskan är neutrer.

Husena i dialekterna

För ett par veckor sedan skrev jag att de i helsingforssvenskt talspråk vanliga formerna av typen husena och årena var mindre vanliga i finlandssvenska dialekter. Det får jag delvis ta tillbaka. Liksom i många uppländska dialekter förekommer de här formerna allmänt i dialekterna i sydvästra och södra Finland (Åboland och västra och mellersta Nyland).

Mikael Reuter