Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Nollnolltalet inleder tjugohundratalet

Reuters ruta 13/1 1999

Diskussionen om vad vi ska kalla nästa århundrade och nästa årtusende har förts i över tjugo år, och de rekommendationer som de svenska språkvårdarna har enats om har slagit igenom bra både i Sverige och i Finland. Nu är det ytterligare en fråga inom samma sfär som blir allt aktuellare ju mer vi närmar oss tusenårsskiftet: vad kallas det första årtiondet av ett sekel?

Frågan togs upp av signaturen Sigmundsson i ett kåseri på denna sida för drygt en vecka sedan, och eftersom han uttryckligen vädjade till mig skall jag genast lämna besked. Svaret är att alla språkvårdare också här är eniga: årtiondet skall kallas 00-talet (nollnolltalet), precis som Sigmundsson förmodade. Ett alternativ hade kanske varit enbart 0-talet, men så är det alltså inte. Rekommendationen är för övrigt inte alls bara teoretisk: 00-talet har använts i praktiken redan i åtskilliga år.

Av någon anledning har man tidigare lyckats kringgå en benämning på seklets första decennium. Inom litteratur- och konstvetenskap talar man om tiotalister och tjugotalister, vi som ville förbättra världen på 1960-talet kallas sextiotalister och de första riktiga yuppierna var åttiotalister, men de som var verksamma 1900–1909 har aldrig fått någon hederlig talisttitel.

Men nästa år inleds det nya millenniet med 00-talet. Vad månde komma att utmärka nollnolltalisterna?

Millennium

Ordet millennium tycks bereda språkbrukarna problem i fråga om både stavning, böjning och uttal, inte minst i Sverige om jag får tro mina kolleger där. Två l och två n skall det vara, och det uttalas liksom decennium med kort e och långt n i den tryckstarka andra stavelsen. Böjningen följer mönstret från andra ord på -ium: flera millennier, millennieskiftet.

Millennium är bildat till latinets mille ’tusen’ och annus ’år’. Det är fråga om samma annus som vi har i Anno Domini ’i Herrens år’ och i annaler ’årsskrifter m.m.’ och perenn ’flerårig’ (om växter, eg. ’som varar hela året’).

Men vi skall inte glömma det rent svenska ordet årtusende. På motsvarande sätt kan vi välja mellan århundrade och sekel och mellan årtionde och decennium. Millennieskiftet kan också kallas tusenårsskiftet, men sekelskiftet kallas mer sällan hundraårsskiftet eller århundradeskiftet.

Tjugohundratalet

Som jag nämnde i början har språkvårdens rekommendationer om vad vi ska kalla nästa århundrade och årtusende slagit igenom bra. De återgavs också förtjänstfullt av Sigurdsson i det nämnda kåseriet. Låt mig i varje fall repetera dem i korthet:

År 2000 kan kallas både år tvåtusen och år tjugohundra, för året inleder både tvåtusentalet (det nya årtusendet) och tjugohundratalet (det nya århundradet). Jämför att det nuvarande årtusendets första århundrade av bl.a. historiker brukar kallas tiohundratalet. Min kollega Catharina Grünbaum i Dagens Nyheter gav nyligen följande exempel: ”Vikingatiden tar sin början under sju- och åttahundratalen, når sin höjdpunkt under niohundra- och tiohundratalen för att helt ha upphört under elvahundratalet.”

Det år då vi får våra första konkreta eurosedlar och euromynt är föjaktligen år tjugohundratvå.

Mikael Reuter