Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Vårda och behandla

Reuters ruta 4/3 1998

En läkare i Mariehamn har bett mig ta upp skillnaden mellan vård och behandling då det gäller sjukdomar och människor. Utgångspunkten är uttrycket ”första kontrollerade vårdförsöket någonsin” i en tidningsnotis om behandling av kranskärlssjukdomar.

Framför allt vid översättning från finska är problemet att hoito täcker båda begreppen – och att hoitaa dessutom också betyder ’sköta’. Det är alltså än en gång fråga om den ganska vanliga företeelsen att ett och samma ord på finska täcker ett betydelsefält som i svenskan delas upp i flera olika begrepp.

Vårda människor, behandla sjukdomar

Nationalencyklopedins ordbok (NEO) definierar vård som ”tillsyn förenad med viss behandling, särskilt av svaga el.sjuka personer i syfte att uppehålla livet eller bota”, och nämner naturligtvis också den utvidgade betydelsen i ord som skogsvård, miljövård och vapenvård – språkvård inte att förglömma.

Det väsentliga är i varje fall att det är människor, djur, natur, språk osv. som man vårdar. Vården gäller alltså t.ex. patienter, åldringar, alkoholister och andra missbrukare, handikappade med flera. I sammansättningar på -vård kan förleden syfta antingen på den eller det som vårdas: mödravård, ungdomsvård, missbrukarvård, språkvård, eller på de omständigheter under vilka vården ges eller de medel som används: akutvård, hemvård, institutionsvård, intensivvård, respiratorvård. När det handlar om medel kommer vi emellertid allt närmare betydelsen av behandling, t.ex. antibiotikabehandling.

En följd av det här är att vi inte kan tala om ”rusvård” för det finska päihdehuolto. Det är ju inte ruset man vårdar, utan missbrukaren, och följaktligen är också den officiella termen i t.ex. lagstiftningen missbrukarvård.

Sjukdomar och liknande tillstånd vårdas alltså inte, de behandlas. På sjukhuset behandlar man alltså t.ex. kranskärlssjukdomar och cancer. Ett bra exempel på skillnaden mellan vård och behandling är att man vårdar diabetiker men behandlar diabetes. Självfallet kan man också behandla sjuka människor, djur m.m. – vi kan ju tala om att någon behandlas för cancer. Behandla har då enligt NEO betydelsen ’ge aktiv vård åt människa eller djur, som lider av sjukdom etc.’

Behandlingsrum

I vissa av våra tvåspråkiga sjukhus står det troligen fortfarande ”åtgärdsrum” på dörren till rum för rutinmässig patientvård, t.ex. provtagningar o.dyl. Det beror på att rummen på finska kallas toimenpidehuone. Det rätta svenska ordet är emellertid behandlingsrum.

Vidare bör man tala om behandlande läkare, inte ”vårdande läkare”, när man avser den läkare som har ansvaret för den behandling en viss patient får för sin sjukdom.

De flesta av de här orden och många fler finns i den ordlista som gruppen Hälsoterm har publicerat i Språkbruk 1/1990 [ny version i Språkbruk 4/1995].

Mikael Reuter