Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Stegring och tuttar

Reuters ruta 4/11 1998

Vi vet alla att våra finlandismer ibland kan vara svåra att förstå för rikssvenskarna, och många har också varit med om att de har lett till någon form av direkt missförstånd. Att sådana missförstånd ibland kan få en lätt pinsam anstrykning fick vi ett exempel på härförleden, då det i en notis om president Jeltsins ohälsa berättades att han var förkyld och hade fått antibiotika men att han fortfarande hade stegring. En läsare i Sverige lär ha låtit höra av sig och tyckt det snarast var ett hälsotecken, och någon undrade om läkarna hade förväxlat antibiotikan med Viagra ...

Historien är kanske lite för bra för att vara riktigt sann, för faktum är att stegring inte heller i sverigesvenskan i första hand associeras med stegrad sexuell lust. Men att stegring skulle betyda lätt feber är helt okänt i Sverige – det är bara i Finland ordet har fått den speciella betydelsen. Särskilt konstigt är det å andra sidan inte att stegrad temperatur kallas stegring, och den finlandssvenska betydelsen av ordet hör till de finlandssvenska språkdrag som har tagits in i den nya tolfte upplagan av Svenska Akademiens ordlista.

Anatomiskt riktiga tuttar

En annan språklig anekdot (som måste vara sann eftersom jag har hört den från så många olika håll ...) handlar om den nyblivne finlandssvenske fadern som gick in på ett apotek i Sverige och med allvar i blicken vände sig till apoteksbiträdet med frågan ”Fröken, har ni anatomiskt riktiga tuttar?” Att tuttar numera i rikssvenskan i första hand betyder kvinnobröst var honom okänt. Betydelsen ’napp’ är huvudsakligen finlandssvensk men förekommer också dialektalt i Sverige.

Själv har jag varit med om en julkonsert i Johanneskyrkan i Helsingfors där åtminstone den rikssvenske dirigenten torde ha hajat till lite då speakern sade att konserten radieras och att han därför ber alla småbarnsmammor ta fram tuttarna.

Vad skyddar intimitetsskyddet?

Det tredje ordet i serien genanta associationer är ”intimitetsskydd”. Även om det lyckligtvis har blivit allt mer ovanligt i finlandssvenska texter förekommer det fortfarande ibland som en direkt översättning av det finska intimiteettisuoja, som på svenska motsvaras av integritetsskydd, alltså skydd för personuppgifter i t.ex. dataregister. Hur det finska ordet har kommit till undandrar sig min bedömning, men åtminstone på svenska förs tankarna till mycket intima regioner när man hör ordet ”intimitetsskydd”.

Vad är då sensmoralen av det här? Jo, egentligen bara det som redan Hugo Bergroth skrev i inledningen till sin bok Finlandssvenska (1917): ”Vi kunna någon gång tillåta oss att skriva finländska av princip; men vi få inte göra det av håglöshet, och vi böra inte göra det av okunnighet.”

Mikael Reuter