Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Sju för tu

Reuters ruta 28/1 1998

Att sjutalet är magiskt och i många fall heligt känner vi till från många länder och kulturer. Det hänger åtminstone delvis samman med den av månfaserna bestämda sjudagarsveckan, som återspeglas i den judiska skapelseveckan. Från Bibeln känner vi Jesus sju ord på korset, de sju dödssynderna, de sju magra de sju feta åren och uppmaningen att förlåta varandra inte bara sju gånger utan sju gånger sjuttio gånger. I islamsk tro är sjunde himlen den högsta sällhetens boning. Vi talar om världens sju underverk och vi känner alla till Snövit och de sju dvärgarna. Säkert hör också Aleksis Kivis Sju bröder till samma kategori.

Den här typen av allmän magi i sjutalet har vi också i många svenska talesätt. Det som är mycket speciellt är sådant som man talar om i sju härader, och en riktigt söt flicka är den vackraste flickan i sju socknar. Till midsommar plockar hon sju sorters blommor och lägger dem under huvudkudden. Går det riktigt illa drabbas vi av sju sorger och åtta bedrövelser. Och vill vi ge rejält igen, t.ex. för en oförrätt, så ger vi sju för tu.

Sju mil är också ett uttryck för stora avstånd inte bara på svenska utan också på danska och norska. Går man med sjumilastövlar kliver man iväg med en sjujäkla fart – med sjumilsfart som man säger på norska. En mycket lång tid, en hel evighet som vi skulle säga på svenska, beskrivs på danska och norska som syv lange og syv brede. Från danskan har vi också lånat in uttrycket till syvende og sist, på ren svenska närmast när allt kommer omkring och på finlandssvenska som bekant sist och slutligen – ett uttryck som med Olof Palme fick en viss spridning i Sverige.

Sjudundrande

I förra stycket använde jag förstärkningsordet sjujäkla, och det är ett exempel på att sju på svenska har fått ytterligare en funktion som allmänt förstärkande förled, en funktion som kanske delvis hänger ihop med uttalet. Vi talar om en sjudundrande huvudvärk och ett sjuhelvetes oväsen, om ett sjusärdeles fruntimmer och en sjutusan till karl. Det har man gjort på svenska sedan slutet av femtonhundratalet, vet ordböckerna berätta.

Sju famnars vatten

Två uttryck med sju är enligt uppgift enbart finlandssvenska. Den som har fullt upp sägs i Finland ha sju stugor fulla: hon hade sju stugor fulla att sköta barn och hem och hade ingen chans att ägna sig åt yrkesarbete. Och är man i knipa utan att veta hur man ska klara sig så befinner man sig på sju famnars vatten. Det är väl lite som att vara ute på hal is, fast sommartid. I sig kan det tyckas att bilden är lite konstig, för som båtfarare vet man ju att så länge man är på djupt vatten är allt bra, det är först när det börjar bli nära till botten som det blir farligt. Men så logiska är inte alla våra talesätt.

Mikael Reuter