Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Batterier

Reuters ruta 27/5 1998

”Usch vad här är kallt, sätt på batteriet!” kan en finlandssvensk säga, och hans eller hennes gäst från Sverige begriper förmodligen inte ett smack. Man kan väl inte värma ett hus med ett batteri – på sin höjd kan man driva en tv och några lampor med det, om det är ett tillräckligt stort bilbatteri vill säga.

Det är alltså upplagt för missförstånd när finlandssvenskar och rikssvenskar diskuterar batterier. En kort genomgång kan därför vara på sin plats.

När vi i Finland använder batteri för det som på svenska kallas värmeelement eller radiator är det i dagens läge att betrakta som ett inflytande från finskan: det finska patteri eller lämpöpatteri är ju standardordet för värmeelement, vare sig det är fråga om vattenburen värme eller direktverkande elvärme (elelement). Från början torde den betydelsen av batteri/patteri emellertid härstamma från ryskan.

En formulering i Hugo Bergroths Finlandssvenska från 1917 tyder på att det också har förekommit i äldre svenska. Han skriver att ”värmeelement är i högspråket vida vanligare än det hos oss nästan enrådande värmebatteri”, och det bekräftas av ett exempel från tidigt 50-tal i Östergrens Nusvensk ordbok, där det talas om värmebatteri för uppfödning av grisar. Enligt senare ordböcker har ordet använts om anläggningar för uppvärmning av luft i ventilationsanläggningar, men också den betydelsen tycks vara utdöd i Sverige.

Åtminstone i saktext som myndighetsbestämmelser och instruktioner bör vi också i Finland undvika det vilseledande ordet (värme)batteri och använda det allmänsvenska ordet värmeelement, eller i mer tekniska sammanhang radiator.

Ackumulatorer och batterier

I ett annat fall är det emellertid tvärtom så att vi i Finland av tradition har föredragit ett mer tekniskt ord, nämligen ackumulator, för det man i Sverige rätt och slätt kallar batteri. Det gäller framför allt startbatterier till bilar och båtar, men numera även laddbara batterier till mobiltelefoner och andra elektriska apparater. Också här är det uppenbart att det finlandssvenska språkbruket befästs av att man på finska talar om akku.

I de här fallen är det naturligtvis inte fel att tala om ackumulator (vardaglig kortform i Sverige ack, i Finland acku), eftersom det är den tekniska termen för ett sådant laddbart batteri som alltså ackumulerar den elektriska energin. Ändå tycker jag att vi i finlandssvenskt allmänspråk gärna kan följa det svenska bruket och tala om batterier till både båtar, bilar, telefoner och borrmaskiner. Det är fråga om ett vanligt ord som används t.ex. i de flesta svenska bruksanvisningar, och det är inte särskilt praktiskt att vi håller fast vid en egen finlandssvensk benämning.

Ursprungligen om kanoner

Ordet batteri kommer från franskans batterie av battre ’slå’.

Den ursprungliga betydelsen, som ju fortfarande lever kvar, är en uppsättning av kanoner. I överförd bemärkelse används det också om en uppsättning föremål radade bredvid varandra, som när Döbeln i Fänrik Ståls sägner säger till doktorn att han ”har som ett barn här legat och fördragit/det batteri [av medikamentsflaskor o. dyl.], ni radat på mitt bord”.

Också när det gäller elektriska batterier och värmebatterier verkar det ingå i betydelsen att det ursprungligen har varit fråga om en uppsättning av element kopplade till varandra.

Mikael Reuter