Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Tvåspråkighet i Kanada

Reuters ruta 26/3 1997

Bland den s.k. västvärldens officiellt tvåspråkiga länder är förmodligen Kanada det som bäst kan jämföras med Finland vad gäller förhållandet mellan språkgrupperna och bestämmelserna om hur det allmänna skall hantera de två språken. Ändå är olikheterna stora i många avseenden. Ett givande besök i Ottawa förra veckan i sällskap med representanter för riksdagens kansli och statsrådets translatorsbyrå gav tillfälle till intressanta komparativa studier.

Redan flygresan med Air Canada från London till Montreal och Ottawa gav prov på franskans starka ställning. Besättningens interna språk var franska, och inför landningen i Montreal i den huvudsakligen franska provinsen Quebec skedde annonseringen först på franska och sedan på engelska. Väl framme i huvudstaden Ottawa kunde vi sedan på plats efter plats iaktta en väl fungerande och aktiv tvåspråkighet. T.o.m. skyltarna med varning för nedfallande is hade på ena sidan den engelska texten överst och på andra sidan den franska.

Nu är det naturligtvis skäl att hålla i minnet att de franskspråkiga i Kanada utgör en fjärdedel av befolkningen och att Quebec är en av de största och rikaste provinserna. Huvudstaden Ottawa i sin tur gränsar till Quebec och är ett av de mest tvåspråkiga områdena utanför denna provins. Också det federala parlamentet (underhuset och senaten) och den stora federala administrationen bidrar till tvåspråkigheten. I de västligare delarna av Kanada är franskans ställning betydligt svagare.

Det första intrycket av fungerande tvåspråkighet stärktes ytterligare när vi fick stifta bekantskap med parlamentet och administrationen.

Av underhusets ledamöter har ca en tredjedel franska som modersmål (mot en fjärdedel av befolkningen), och enligt februari månads statistik utgjorde inläggen på franska hela 38 % av det som sades i underhusets debatter. En bidragande orsak kan vara att Quebecpartiet är det största oppositionspartiet och därför aktivt deltar i debatten.

Allt tolkas och översätts

Alla inlägg i parlamentet, både i plenum och i utskotten, simultantolkas. De skrivs sedan ut på det språk som talaren har använt, men översätts inom ett dygn till det andra språket. Parlamentet sysselsätter på det här sättet i genomsnitt ca femtio tolkar och inemot nittio översättare på heltid. För parlamentet och regeringen arbetar dessutom 70 terminologer som finansieras med budgetmedel och ytterligare ca 900 översättare på kommersiell basis (vars uppgifter förblev en aning oklara för oss).

Allt detta kan jämföras med fem översättare och en tolk i vår riksdag och ett trettiotal översättare i statsrådet.

Lagtexter utarbetas parallellt

Både i Finland och i Kanada avlåter regeringen sina propositioner till riksdagen respektive parlamentet på bägge språken, och båda språkversionerna har samma officiella ställning när lagen väl är antagen. Men själva proceduren skiljer sig väsentligt. Medan lagtexten i Finland skrivs på finska och sedan översätts till svenska, utarbetas de två språkversionerna bokstavligen parallellt i Kanada.

I praktiken går det till så att två s.k. juristlingvister, en engelskspråkig och en franskspråkig, sitter bredvid varandra vid var sin PC och formulerar stycke efter stycke, ofta i närvaro av uppdragsgivarna från det ministerium vars område lagen gäller. På det sättet kan man finna fram till formuleringar som fungerar bra på båda språken, och dessutom tillåta sig rätt stora friheter bara språkversionerna i sak motsvarar varandra. Risken för s.k. översättningska blir då betydligt mindre än när det gäller de svenska lagtexterna hos oss.

Aktiva insatser

Ytterligare en sak som var påfallande är att den federala regeringen så aktivt går in för att främja tvåspråkigheten också utanför de klart tvåspråkiga områdena. I de västliga provinserna utgör de franskspråkiga bara 1–5 % av befolkningen, men så fort det finns klara behov skall de betjänas på sitt modersmål av de federala myndigheterna. Den federala regeringen försöker också uppmuntra provinsregeringarna att stå till tjänst med skolor och högre utbildning på minoritetens språk.

Det starka stödet till franskan är i själva verket livsviktigt för Kanada. Om de franskspråkiga inte känner att de får stöd av de federala myndigheterna är risken stor att Quebec i nästa folkomröstning beslutar bryta sig ut ur federationen och bilda en självständig stat, vilket kunde få oöverskådliga följder både inom Quebec och i resten av Kanada.

Ändå vill jag påstå att entusiasmen för tvåspråkigheten bland de personer vi mötte var genuin och inte bara ett resultat av strategiskt tänkande. Tvåspråkigheten är en integrerad del av det kanadensiska statsbygget och den kanadensiska identiteten.

På Finnairs plan från London till Helsingfors var det en fröjd att se hur väl tvåspråkigheten kan fungera också i våra förhållanden. Kabinpersonalens svenska service var utmärkt och kaptenen gav sina meddelanden på klanderfri svenska.

Mikael Reuter