Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Modifierande teknik

Reuters ruta 28/5 1997

Till de så kallade nya livsmedlen (eng. novel foods) hör sådana som tillverkats med hjälp av genteknik, dvs. med genetiskt modifierade organismer (GMO). Hur vi än ställer oss till hela företeelsen kan vi konstatera att den nya gentekniken för med sig nya språkliga uttryck – liksom nästan all annan teknisk utveckling.

Bland det som än en gång aktualiseras är en fråga som på gränsen till tjatighet har behandlats i olika språk- och termspalter de senaste tio åren, nämligen frågan om teknik kontra teknologi. Genom en kombination av påverkan från engelskan och en allmän tro på att längre ord är lite finare än de hemvana kortare orden har teknologi allt mer börjat tränga ut teknik när man talar om avancerad modern teknik där elektroniken spelar en stor roll.

Ändå är både terminologer och språkvårdare fortfarande ense om att vi på svenska – och för övrigt också på finska – bör skilja mellan teknik (tekniikka) som avser den praktiska tillämpningen, och teknologi (teknologia) som avser läran om tekniken. Teknologerna studerar alltså teknologi, men de färdiga ingenjörerna ägnar sig i huvudsak åt tekniken.

Detsamma gäller naturligtvis gentekniken. Inom forskningen och undervisningen sysslar man med genteknologi, men den praktiska tillämpningen är genteknik.

Manipulera eller modifiera?

I diskussionerna om gentekniken och dess tillämpningar talas det ofta om genmanipulerade livsmedel. Det är knappast någon tillfällighet att det främst är de kritiska diskussionsdeltagarna som använder det uttrycket.

Manipulation är visserligen inte i sig något negativt som fackterm. Det är t.ex. termen för den behandling som ges av fysioterapeuter och kiropraktorer, och kan jämföras med ord som behandling och hantering – grundordet är latinets manus ’hand’. Men i dagens språkbruk har det mer och mer kommit att få en betydelse av suspekt hantering – ”smart men otillbörligt agerande”, som det står i Nationalencyklopedins ordbok. Och det är nog den betydelsen som de flesta i dag associerar med ordet.

Termerna genmanipulation eller genmanipulering ger alltså ett intryck av att tekniken att med hjälp av DNA-molekyler få fram nya och bättre egenskaper hos t.ex. nyttoväxter är en skum verksamhet.

De som ställer sig neutrala eller positiva till den här typen av växt- och djurförädling, bl.a. forskare och myndigheter, använder därför en annan term, nämligen genmodifiering. Modifiering är ju en lätt förändring eller anpassning.

Ytterligare en möjlighet, som bl.a. förespråkas av Dagens Nyheters språkvårdare Catharina Grünbaum, är att i neutralitetens namn tala om gentekniska förändringar och gentekniskt förändrade livsmedelsingredienser. De uttrycken lämnar ju tolkningen till läsaren eller lyssnaren: den som så önskar kan se det hela som en förändring till det bättre, men det kan förstås också ses som en förändring till det sämre.

Mikael Reuter