Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Föredrar du ytterom framom utanför?

Reuters ruta 27/8 1997

Av någon outgrundlig anledning tycks vi finlandssvenskar ha en förkärlek för sammansatta prepositioner på -om. Ett par av dem, nämligen ytterom och innerom, nämns redan av Hugo Bergroth i Finlandssvenska (1917), och har uppenbarligen alltid varit enbart provinsiella, medan ovanom och nedanom och framför allt framom har använts i äldre svenska och fortfarande förekommer någon enstaka gång i Sverige.

Prepositionerna ovanom och nedanom tycks fortfarande vara relativt vanliga i finlandssvenskan och användas helt synonymt med ovanför och nedanför. De förekommer alltså också i helt neutrala och sakliga sammanhang, såsom när det i en bok om fiskar talas om ”fångsten med standardkass nedanom lägsta forsen” och ”i åmynningen i ån ovanom de suraste områdena”.

I hela den stora svenska språkbanken i Göteborg finns från modern tid bara tre belägg på ovanom och inget på nedanom. Hos Strindberg finns lite fler fall av ovanom, men inte heller han tycks ha använt nedanom. Åtminstone det senare kan alltså mer eller mindre dödförklaras i rikssvenskt språkbruk. Det innebär förstås inte automatiskt att vi skall utmönstra det ur finlandssvenskan, men vi skall vara medvetna om dess stilvärde om vi inte vänder oss enbart till finlandssvenskar.

Ytterom Gråhara

Prepositionerna ytterom (utanför, på yttre sidan om) och innerom användes enligt Hugo Bergroth förutom i finlandssvenskan också i norrländskan. I vilken mån detta är fallet också i dag kan jag inte säga, men ingen av dem förekommer i de allmänsvenska ordböckerna eller i språkbankens material.

Bergroth konstaterar också att de här prepositionerna huvudsakligen tillhör sjöfartsspråket: båtfolk talar ofta om att gå ytterom Gråhara och (om än mindre ofta) innerom Sandhamn. Men visst förekommer de också i mindre marina sammanhang. I Harry Stenmarks Finlandssvenska ord och uttryck finns t.ex. satsen ”Vi hade lagt upp snö ytterom trädgårdsmuren”.

Vi föredrar A framom B

De flesta finlandssvenskar är antagligen lyckligt omedvetna om att prepositionen framom nästan inte alls används i dagens rikssvenska. Den har ytterst sällan aktualiserats i språkvårdssammanhang, och hör t.ex. inte till de finlandismer som upptäcks av språkverktyget Textkontroll.

Det intressanta är att framom i finlandssvenskan har fått en alldeles speciell funktion som gör att det inte används synonymt med det allmänna framför. I dagens finlandssvenska används framom praktiskt taget uteslutande i abstrakt betydelse, framför allt i samband med föredra, ha företräde osv.: jag föredrar att cykla till jobbet framom att åka buss, EG-rätten har företräde framom nationell rätt. I sådana sammanhang är i stället det allmänsvenska framför rätt ovanligt.

En sådan betydelseskillnad mellan framför och framom tycks inte ha förekommit i rikssvenskan. I äldre svenska texter används framom lika mycket i konkret som i abstrakt betydelse, och i dagens rikssvenska är det praktiskt taget utdött.

Som i så många andra liknande fall är det svårt att ge en allmän rekommendation om bruket av de här prepositionerna. I strikt formell text, t.ex. lagtext, är det förstås skäl att följa det allmänna svenska språkbruket. Däremot tycker jag inte vi bör känna oss tvungna att undvika framom, ytterom och ovanom i informella sammanhang där språket är mer personligt färgat.

Mikael Reuter