Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Vem är åbolänning?

Reuters ruta 13/11 1996

Är man verkligen åbolänning om man kommer från Nystad? Eller rentav från Björneborg? Frågan ställdes nyligen av en journalist, som ville veta om det fanns någon klar praxis eller några regler för vilka områden som kan anses höra till Åboland.

Som vanligt när det gäller inofficiella regionbenämningar är svaret att man inte kan rita upp några klara gränser på samma sätt som för en kommun eller ett län. Vad Åboland syftar på bestäms i sista hand av språkbrukarna och deras behov av att benämna en viss region, men det hindrar förstås inte att t.ex. ortnamnsexperter kan ha synpunkter på det.

Själva benämningen Åboland torde ha lanserats av Hugo Ekhammar på 1910-talet, med uttryckligt syfte att skapa ett namn för den svenska delen av Egentliga Finland, alltså i första hand de svenska och tvåspråkiga kommunerna i skärgården. Ett tidigare finskt namn Turunmaa (som bl.a. hade gett sitt namn åt den svenska flottans fartyg Turuma på 1700-talet) hade uppenbarligen närmast syftat på upplandet norr och öster om Åbo, men det hade kommit ur bruk.

Också i dagens språkbruk är det uppenbart att Åboland i första hand avser de huvudsakligen svenskspråkiga skärgårdskommunerna från Kimitoön i öster till Houtskär och Iniö. Vanligen inkluderas också Finby även om kommunen har finsk majoritet. Åboland skulle då vara i stort sett synonymt med Åbolands skärgård.

Däremot finns det säkert olika åsikter om hur det är med själva Åbo och å ena sidan S:t Karins mellan Åbo och Pargas och å andra sidan de finska skärgårdskommunerna i väster (Rimito, Tövsala, Velkua). Några bestämda direktiv går inte att ge, men tar man fasta på den språkliga aspekten så bör väl åtminstone det tvåspråkiga Åbo räknas in. Jag har emellertid svårt att tänka mig att t.ex. en riksdagsman bosatt i S:t Karins inte skulle kunna anses höra till de åboländska riksdagsmännen.

På finska har som sagt Turunmaa fallit ur bruk i sin gamla betydelse, men namnforskaren Ritva Liisa Pitkänen har lanserat benämningen Turunmaan saaristo i samma betydelse som Åbolands skärgård i sin avhandling Turunmaan saariston suomalainen lainanimistö. Och osten Turunmaa härstammar ju också från den åboländska skärgården.

Det som i varje fall framstår som klart är att det finska inlandet norr och öster om Åbo inte brukar räknas in i Åboland, och än mindre Nystadsregionen (det som på finska kallas Vakka-Suomi) och det som ligger norr om den. Att Björneborg i Satakunta inte hör till Åboland borde vara en självklarhet.

Var finns Nordösterbotten

Också den traditionella indelningen av Österbotten är språkberoende. På finska har Pohjois-Pohjanmaa Uleåborg och Keski-Pohjanmaa Karleby som centralort, medan Vasa redan hör till Etelä-Pohjanmaa. Den traditionella indelningen på svenska utgår emellertid från det man brukar kalla svenska Österbotten, vilket innebär att Vasa med omgivning (från Oravais till Solv) hör till mellersta Österbotten medan Nordösterbotten omfattar socknarna från Karleby till Munsala och Sydösterbotten socknarna från Malax till Sideby.

Som svenska motsvarigheter till Pohjois-Pohjanmaa och Etelä-Pohjanmaa har man rekommenderat norra Österbotten och södra Österbotten, som alltså är något annat än Nordösterbotten och Sydösterbotten. Men problemet Keski-Pohjanmaa kvarstår, eftersom det inte motsvaras av mellersta Österbotten utan närmast av Nordösterbotten (och de finska kommunerna närmast det).

Översättningen av regionnamn hör över huvud taget till de besvärligaste språkfrågorna i Finland, och ofta kan det vara nästan omöjligt att komma på tillfredsställande lösningar.

Mikael Reuter