Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Titlar som består

Reuters ruta 23/10 1996

Jag blev häromdagen kontaktad av en läsare som bad mig skriva om titlar som man behåller även om man avgår från tjänsten eller blir pensionerad. Utgångspunkten var att Alexander Lebed i Ryssland i många sammanhang betecknas som ”före detta general” eller ”förre generalen”. Den som har fått titeln general fortsätter att vara general också sedan han pensionerats, konstaterade min sagesman.

Och viss har han rätt. Militära grader, liksom akademiska grader och hederstitlar, är inte bundna till vissa tjänster eller befattningar utan följer sina innehavare också om dessa byter tjänst eller pensioneras.

Ändå är jag inte villig att betrakta det som ett fel att tala om ”förre generalen” eller ”ex-generalen” Alexander Lebed. Sin militära grad har han visserligen behållit (den har Jeltsin inte försökt ta ifrån honom), men det som avses i de aktuella tidningsartiklarna är naturligtvis att han inte längre innehar en generalsbefattning inom den ryska armén.

Ordet general används här på sätt och vis i två betydelser – dels om en befattning, dels om en militär grad. Det är inte alls ovanligt. Också engelskspråkiga tidningar talar om ”the former general Alexander Lebed” och ”ex-general Lebed”, och i svenska tidningar har jag sett flera exempel på att också svenska pensionerade generaler omtalas som ”förre generalen”.

Det oantastligt korrekta är förstås att skriva just pensionerade generalen. I Finland har vi ju i militära titlar det speciella tillägget i avsked, förkortat i a. (på finska evp., erossa vakinaisesta palvelusta). Sådana titlar, av typen översten i a. NN, används emellertid bara i vårt land och kan knappast tillämpas på Alexander Lebed.

Professor emeritus

En akademisk motsvarighet till det finländska militära i avsked är titeln eller snarare tillägget emeritus (uttalas eme´ritus, med tryck på andra stavelsen), som används i samband med kyrkliga titlar och titeln professor. En pensionerad kyrkans man kan alltså vara bl.a. kyrkoherde emeritus, domprost emeritus och biskop emeritus, och en pensionerad professor är professor emeritus. Däremot kan man inte vara t.ex. ”gymnasielektor emeritus” eller ”byråchef emeritus”.

Ordet kan också användas fristående: han är numera emeritus. Det används bara om dem som är pensionerade; en professor som övergår i annan tjänst bibehåller titeln professor, och en kyrkoherde som bytt arbete kan kallas förre kyrkoherden om man vill framhålla hans tidigare titel.

Titeln emeritus har använts i svenskan sedan början av 1800-talet. Ordet är lånat från latinet, där det betyder ’uttjänt, pensionerad’. Stammen är förstås densamma som i merit.

Pluralformen av emeritus är emeriti, och om kvinnor används ibland den feminina formen emerita.

Mikael Reuter