Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Om webb, cd-rom och snabel-a

Reuters ruta 2/10 1996

I ett par tidigare språkspalter har jag skrivit om Internet och World Wide Webb – både om terminologin kring dem och om hur man kan använda webben för att söka språklig information. Här vill jag komma med ytterligare några kommentarer kring vissa centrala begrepp som har att göra med Internet och multimedia.

För det första vill jag ta upp själva funktionen World Wide Web och den allmänspråkliga benämningen på den. Kärt barn har många namn, och i olika sammanhang ser man bl.a. WWW, www, web och webb, tidigare ibland också 3W.

Ett viktigt kriterium för vad man väljer att rekommendera är hur det kan läsas ut och hur väl det kan ingå i sammansättningar. Problemet med www (bör skrivas med små bokstäver, versalerna blir alltför dominerande i texten) är att det ju i princip borde utläsas ”dubbelve dubbelve dubbelve”, men det är ju praktiskt taget omöjligt. ”ve ve ve” går an, men också det är jobbigt. Enklast att läsa ut är utan vidare webb, som bra kan uttalas med vanligt v (jfr t.ex. whisky).

Framför allt är webb överlägset bäst i sammansättningar. Man kan då skriva webbsidor, webbläsare osv. utan att behöva sätta ut bindestreck, och orden är lätta att läsa ut. Att vi skall ha två b i webb är rätt klart – vi kan jämföra med jobb och klubb.

En grupp av datafolk och språkvårdare i Sverige som kallar sig Svenska datatermgruppen har därför rekommenderat webb särskilt i sammansättningar, men accepterar också www.

Datatermgruppen rekommenderar också webbläsare för program av typen Netscape, snarare än webbläddrare (eng. browser). En bidragande orsak är att kombinationen webb plus bläddrare leder till tre b i fogen, av vilka ett måste strykas men ändå sättas in igen vid orddelning. – Det engelska web site är på svenska webbplats.

Små bokstäver

Liksom i www rekommenderas numera små bokstäver i etablerade förkortningar som pc (persondator, eng. personal computer), cd (eng. compact disk) och cd-rom (eng. read only memory, ett lagringsmedium som bara kan avläsas, inte skrivas på). Små bokstäver används ju också i mc, wc och numera även tv. Slutleden rom i cd-rom kan betraktas som ett ord, vilket gör att man inte behöver sätta ut bindestreck i sammansättningar som cd-romläsare, cd-romskiva.

Snabel-a

I e-postadresser används tecknet @ för att kombinera den individuella mottagarens namn med den del av adressen som anger den (mer eller mindre abstrakta) plats eller värddator som e-posten skickas till. Detta @ brukar läsas ut på olika sätt (apsvans, kattsvans, kanelbulle, elefantöra, krullalfa, snabel-a). Det som rekommenderas är snabel-a, bl.a. för att det innehåller a och också annars bra beskriver tecknet. Det torde också vara den vanligaste svenska beteckningen, och motsvarande förekommer också på andra nordiska språk.

Att på svenska läsa ut @ som ”at” enligt engelskt mönster är inte att rekommendera. Däremot är det troligt att vi snart kommer fram till en tid då detta med e-postadresser blir så vanligt att det kan bli aktuellt med en svensk preposition. Den direkta översättningen vore ju snarast vid, men frågan är om inte på är mer naturligt (man nås ju också på en viss adress och ett visst telefonnummer). Så kanske jag inom en snar framtid läser ut min e-postadress som ”mikael punkt reuter på kotus punkt fi” (Mikael.Reuter[snabel-a]kotus.fi).

För den som vill läsa mer om hithörande termer och skrivsätt rekommenderar jag ett besök på webbplatsen http://www.nada.kth.se/dataterm/ (Svenska datatermgruppen). 

Mikael Reuter