Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Kursoriska iakttagelser

Reuters ruta 21/8 1996

Den som kursoriskt går igenom ett antal svenska texter kommer knappast att stöta på ordet kursorisk. Är det fråga om rikssvenska texter från vårt århundrade hjälper det knappast ens med en noggrann genomgång av en stor mängd texter. Det visar sig nämligen att adjektivet kursorisk ’flyktig, ytlig, översiktlig’ numera lever kvar bara i finlandssvenskan, medan det i rikssvenskan helt har fått vika för kursiv i samma betydelse.

Adjektivet kursorisk används (numera alltså bara i finlandssvenskan) framför allt i fråga om läsning, översättning o.dyl. Den som läser en text kursoriskt gör det snabbt och flyktigt, utan att fästa sig vid enskilda ord och formuleringar, och den som översätter något kursoriskt gör det för att hastigt återge det väsentliga innehållet utan att fila på enskilda formuleringar.

I precis samma betydelse används alltså kursiv. Det kan t.ex. stå i kursfordringarna att vissa böcker eller texter bara behöver läsas kursivt. Hur vanligt det är i finlandssvenskan är svårt att säga, men det verkar som om kursivt var det normala uttrycket inte bara i Sverige utan också i österbottnisk svenska, medan kursoriskt dominerar i södra Finland.

Båda orden går i sista hand tillbaka på latinets currere ’springa, löpa’. Kursorisk kommer från avledningen cursor ’löpare’, och kursiv från cursivus ’löpande’ (också den kursiva stilen har fått sitt namn av att den är ”löpande”). Ett annat besläktat ord är naturligtvis kurs, för att inte tala om kursor som tidigare var en benämning på universitetsvaktmästare. Även i datasammanhang stöter man ibland på ordet kursor (eng. cursor), men det är i så fall felaktigt använt för det som på svenska heter markör.

Okänt i nya ordböcker

Som vanligt ger ett studium av ordböckerna en intressant bild av den språkliga utvecklingen. Ordet kursorisk finns inte upptaget i några moderna svenska ordböcker – inte i den nya Nationalencyklopedins ordbok och inte ens i Moldes Illustrerad svensk ordbok från 1960-talet. I Svenska Akademiens stora ordbok betecknas det som ”numera mindre brukligt”, och det enda exemplet från 1900-talet är ur en finländsk källa. Däremot tar Östergrens Nusvensk ordbok från förra hälften av 1900-talet upp uttrycket kursorisk läsning utan någon kommentar om att det är föråldrat.

En delförklaring till att kursorisk fortfarande används i finlandssvenskan är säkert det motsvarande finska kursorinen. I Cannelin m.fl. Finsk-svensk storordbok är den enda översättningen av fi. kursorinen just kursorisk; det moderna rikssvenska kursiv nämns inte alls.

Som så många andra gånger kan vi alltså konstatera att vi har att göra med ett ålderdomligt uttryck i finlandssvenskan som kanske ytterligare har konserverats genom att det har lånats in i finskan.

Mikael Reuter