Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Vem är trafikant?

Reuters ruta 13/4 1995

För en tid sedan fick vi läsa en artikel med den förbryllande uppgiften att någon ”trafikant” i Kuopio på sin dator kan se om hans ”kusk” har kört fel på sin väg mot Paris.
Man ska vara bra slängd i finska för att begripa vad det var fråga om, och dessutom äga en förmåga att bortse från ordens betydelse i svenskan.

Svensk ordbok definierar trafikant som ”person som färdas i transportmedel på (viss) trafikled”, med tillägget ”vanl. som förare”. Till det kan sägas att det är en lite för snäv definition. Cyklister är utan tvekan trafikanter fast de inte färdas ”i trafikmedel”, och också gående räknas in så länge de rör sig i trafiken (ett belysande belägg ur Dagens nyheter är ”alla sorters trafikanter, från gående till bilister och förare i nyttotrafiken”).

I vägtrafiklagen definieras vägtrafikant som ”envar som befinner sig på väg eller i fordon eller spårvagn på väg”. Hit hör med andra ord både gående och passagerare.

Det som i varje fall är klart är att trafikant inte ska användas om en person som yrkesmässigt bedriver transportrörelse med lastbil (fi. liikennöitsijä). Det svenska normalordet för en sådan är åkare (främst om den som själv kör sitt fordon) eller åkeriägare. I Finland används ofta trafikidkare, och det är väl inget fel på det, men å andra sidan finns det ingen orsak att undvika det gamla hederliga ordet åkare på den här sidan Bottniska viken. Glädjande nog tycker jag mig ha märkt att man allt oftare talar om åkare och åkerier också hos oss S främst kanske dock i Österbotten och på Åland.

Som motsvarighet till åkare ser man ibland i Finland ”yrkesbilist”, ”lastbilsbilist” eller rentav ”lastbilist” (fi. ammattiautoilija, kuorma-autoilija). Inte heller de förekommer i allmänsvenskt språkbruk, och vi kan gott glömma både dem och ”taxibilist” i betydelsen taxichaufför eller taxiägare. (Också enskilda taxiföretagare kan för övrigt kallas åkare enligt rikssvenskt språkbruk.)

Ordet åkare härstammar från hästfordonens tid, och har alltså fått leva kvar fast Brunte har ersatts av flera hundra hästkrafter på en långtradare. Däremot använder vi på svenska ordet kusk bara om någon som kör häst. Är det fråga om någon som kör en bil talar vi om förare (vilket är normalordet) eller chaufför (i betydelsen yrkesförare). I finsk slang används däremot kuski allmänt om alla slags (mer eller mindre professionella) bilförare, vare sig de kör långtradare, taxi eller Formel 1. Men det är alltså finska det.

Verbet kuska (huvudsakligen i förbindelserna kuska runt och kuska omkring) används däremot i den allmänna betydelsen ’åka omkring’ (vanligen med en bibetydelse av att det sker lite planlöst). I det fallet behöver det inte vara fråga om några hästtransporter.

Summa summarum: en trafikant i Kuopio är en person som rör sig i trafiken i Kuopio, och har han en kusk så beror det på att han äger t.ex. en travhäst och har anställt någon att köra den – varför inte i Frankrike. Men knappast sitter han i Kuopiotrafiken och kontrollerar sin kusk med hjälp av dator och satellitnavigator.

Mikael Reuter