Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Ut och surfa på nätet

Reuters ruta 16/11 1995

Att använda Internet och elektronisk post (e-post) har varit vardagsmat för de flesta på universiteten och högskolorna redan i flera år. Ändå kan man säga att 1995 har varit det år då användningen av Internet har fått sitt egentliga genombrott. Framför allt beror det på det som kallas World Wide Web, ett hypertextbaserat informationssystem som kan nås bl.a. med hjälp av så kallade www-klienter med grafiskt gränssnitt. Internet har fått enorma mängder användare utanför den akademiska världen. Det har i sin tur lett till att nästan alla organisationer och företag med självaktning nu har satsat på information i nätet.

En www-klient är ett dataprogram som gör det möjligt att navigera eller surfa på nätet. De två mest utbredda är Netscape och Mosaic. Benämningen www-klient är inte särskilt lyckad. På engelska kallas det browser, vilket direkt översatt närmast skulle bli ”bläddrare”. Kanske kunde vi gå in för t.ex. nätbläddrare, trots att det inte är fråga om bläddrande i blad utan hoppande från plats till plats i nätet med s.k. hyperlänkar?

Gränssnittet (eng. interface) är förenklat uttryckt det som vi ser på datorns skärm och använder för att kommunicera med datorn. Ett grafiskt gränssnitt (i motsats till ett enbart teckenbaserat) medger användning av bilder, knappar som man kan trycka på med hjälp av muspekaren osv. För vanliga PC-användare är gamla DOS-program vanligen teckenbaserade medan Windowsprogram har ett grafiskt gränssnitt.

Hypertext

En hypertext är en text med hyperlänkar eller ett slags korsreferenser mellan olika sidor eller textavsnitt. Vissa ord eller uttryck är markerade på ett särskilt sätt (t.ex. understrukna) och utgör ingångar till nya textavsnitt som innehåller mer information. Om man alltså med musen klickar på ett visst ord i texten, tas man direkt till ett annat textavsnitt som det ordet är länkat till.

Just så fungerar alltså World Wide Web. När man startar sin ”nätbläddrare” kommer man vanligen till någon hemsida, t.ex. den egna institutionens eller www-serverns. Hemsidan är den huvudsida som ligger högst uppe i en viss hierarki och ofta innehåller några bilder och välkomstord och framför allt länkar som för en vidare till djupare nivåer med mer information. Länkarna behöver ingalunda leda bara till institutionens egna sidor, utan de kan lika bra leda till sidor som finns hos en institution på andra sidan jordklotet. 

Svenska avdelningens www-sidor

Den som är intresserad av språkvård och andra språkliga frågor kan få åtskilligt med information genom att koppla upp sig mot hemsidan för svenska avdelningen vid Forskningscentralen för de inhemska språken. Där finns dels information om Forskningscentralen och dess tjänster, dels länkar till både interna och externa texter, ordlistor och register.

Bland de interna ordlistorna finns en stor del av dem som har ingått i tidskriften Språkbruk, allt från datatermer och juridiska termer till namn på seriefigurer. Bland de externa kan särskilt nämnas de svensk-finska och svensk-engelska versionerna av Lexin, lexikon för invandrare, administrerat av Skolverket i Sverige.

En viktig informationskälla är ett hänvisningsregister över språkfrågor behandlade i olika handböcker och språkspalter. Där kan man alltså slå upp var och när en viss språkfråga har behandlats i sådan litteratur som normalt finns tillgänglig på t.ex. bibliotek. Själva artiklarna finns alltså inte på nätet.

Det finns också direkta länkar till bl.a. högskolor och språkinstitutioner i Finland och Sverige och till vissa svenska företag som kan vara av intresse för den språkligt intresserade.

Adressen till Forskningscentralens svenska avdelnings webbplats är http://www.sprakinstitutet.fi Pröva!

Mikael Reuter