Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

NEO 1 är här!

Reuters ruta 30/11 1995

Det kan knappast ha undgått någon läsare att det verk som jag kanske oftast har hänvisat till i olika sammanhang är Svensk ordbok, som kom ut 1986. Helt säkert kommer jag att fortsätta att nämna SOB under det närmaste dryga halvåret, men då kommer det att gälla ord från Hå- framåt. För någon vecka sedan, lagom till bokmässan i Göteborg, presenterades nämligen det första bandet (A–Hz) av den nya Nationalencyklopedins ordbok. Det är fråga om den mest omfattande ordboken över modern svenska sedan Nusvensk ordbok, som gavs ut under nästan sjuttio år: det första häftet 1915 och det sista 1972.

Nationalencyklopedins ordbok, NEO, skall komma ut i tre band på totalt ca 2 000 sidor. Band två väntas komma i början av våren och band tre under sommaren eller hösten. Ordboken ges ut av förlaget Bra Böcker och den har samma format och layout som förlagets flaggskepp Nationalencyklopedin.

Bygger på lexikalisk databas

Till grund för NEO ligger en omfattande lexikalisk databas som har byggts upp av en forskargrupp vid Språkdata, Göteborgs universitet, under ledning av professor Sture Allén. Koordinator av det dagliga arbetet har varit Sven-Göran Malmgren.

Som huvudmaterial för databasen (vid sidan av tidigare ordböcker) har Språkdata kunnat använda omfattande textkorpusar, alltså elektroniskt lagrade textsamlingar, med totalt flera tiotal miljoner löpande ord. Det är fråga om samma korpusar som jag också i den här språkspalten ibland har kunnat hänvisa till. Materialet har bl.a. gjort det möjligt att i fraserna använda mer eller mindre autentiska exempel.

Avstavning, betydelse, etymologi, konstruktion ...

NEO ger uppgifter om ordens stavning, uttal, avstavning, betydelse och konstruktionssätt. Den anger också hur orden är besläktade, varifrån de kan härledas och när de första gången dyker upp i svenska språket. 

Som exempel kan vi ta ordet abiturient, fullt levande i dagens finlandssvenska men småningom på väg ut ur rikssvenskan. Det beskrivs i NEO så här:
abiturien´t subst. ~en ~er
Ordled: abituri-ent-en
· elev i gymnasiets avgångsklass som ämnar avlägga studentexamen vanl. om elev i det gamla gymnasiet (mest histor. utom i fråga om finlandssvenska förh.)
Hist.: sedan 1801; av ty. Abiturient med samma bet.; till lat abiturire 'önska avgå'

NEO är på det här sättet den första ordbok som beskriver det moderna svenska språket och dels visar hur orden skall stavas, böjas och avstavas, dels definierar orden, ger exempel på konstruktioner, anger första belägg och beskriver ordens ursprung.

En av de principer i NEO som säkert kommer att leda till en hel del debatt är reglerna för avstavning. Man tillämpar s.k. morfologisk avstavning, alltså avstavning enligt ordleder, vilket i och för sig är en vettig princip. Att avstava ab-dik-er-ar verkar förnuftigare än det gamla ab-di-ke-rar. Lätt tveksam ställer man sig emellertid redan till ab-dukt-ion-en, och vid abrakadabr-at börjar åtminstone jag protestera.

Den här presentationen gör inte anspråk på att vara någon recension; en sådan kommer säkert tids nog också i Hbl. Men jag ville gärna helt kort introducera en ordbok som jag med säkerhet kommer att referera till åtskilliga gånger i framtiden.

Mikael Reuter