Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Hon är från Pargas

Reuters ruta 2/2 1995

För en vecka sedan kunde vi i en annons läsa följande text:
Ska Ni resa i Asien?
Fråga den som är hemma där.
Annonstexten väcker två frågor. För det första: är det verkligen fråga om att resa i Asien, inte till Asien? Prepositionen i ger vid handen att det är fråga om ett relativt långvarigt resande fram och tillbaka inom Asien. För det andra: vad avses med ”den som är hemma där”? Är det den som kommer därifrån, den som bor där eller den som är hemmastadd där?

För att starta med den första frågan, så kan jag gott tänka mig att en interrailande student säger att hon ska resa i Europa i sommar, liksom en bilturist kan meddela att han ska bila i Norden under semestern. Det ger intrycket att man tänker åka härs och tvärs i respektive region. Men jag har svårt att tro att flygbolaget i första hand vänder sig till folk med sådana resplaner. Är det fråga om t.ex. affärsmän med några få klara resmål i Asien så hade det nog varit riktigare att skriva till Asien.

Hemma från eller hemma i?

Uttrycket ”vara hemma från” hör till de klassiska finlandismerna som ända sedan Hugo Bergroths tider har påtalats av modersmålslärare och redaktionssekreterare. Det lär i och för sig förekomma också i södra Sverige, men en provinsialism är det onekligen (även om också August Strindberg har använt det några gånger, kanske påverkad av sin finlandssvenska hustru). I Finland stärks det naturligtvis av finskans olla kotoisin jostakin.

Det är bara det att kriarättarna inte har läst sin Bergroth riktigt tillräckligt noggrant, när de som standardlösning föreslår att man i stället ska skriva ”vara hemma i”. Enligt Hugo Bergroths Finlandssvenska heter det ”han är hemma i Trosa” om man menar att personen i fråga bor i Trosa, har sitt hem och sin verksamhet i Trosa. Däremot kan det inte gärna användas om den som har flyttat till annan ort. Säger man att Lisa Andersson ”är hemma i Pargas” men numera bor i Helsingfors, är det något som inte stämmer. Detsamma gäller en bildtext som ”Kalle Pettersson, hemma i Föglö, här utanför sin villa i Mariehamn” – för Kalle är ju inte hemma i Föglö, det ser vi med egna ögon.

I dagens svenska tycks uttrycket ”vara hemma i” inte över huvud taget förekomma i den här betydelsen, inte ens om man bor kvar. I den mån det används betyder det så vitt jag kan se alltid att någon är hemma igen, tillfälligt eller för gott, efter en längre eller kortare tids frånvaro. Vi kan alltså säga att Lisa har studerat i Helsingfors, men nu är hon hemma i Pargas igen.

Slutsatsen är alltså att det uppenbarligen är ännu mer konstigt att använda det enligt Bergroth högsvenska uttrycket ”Lisa är hemma i Pargas” än det provinsiella ”Lisa är hemma från Pargas”, om man med det vill uttrycka att hon är uppvuxen där. Det senare är i varje fall naturligt i finlandssvenskan och har i någon mån förekommit i rikssvenskan, och jag kan inte se att det skulle vara nödvändigt att undvika det. Men vill man uttrycka sig helt utan provinsialismer kan man ju helt enkelt säga Lisa är från Pargas. Det kan betyda både att hon ursprungligen kommer därifrån och att hon fortfarande bor där.

Fråga den som bor där

Annonstextens formulering ”Fråga den som är hemma där” betraktar jag mot bakgrunden av detta som en påverkan från Bergroth: textförfattaren har väl spontant tänkt skriva ”den som är hemma därifrån”, men sedan kommit ihåg att det är en finlandism. Den enklaste lösningen hade väl varit Fråga den som bor där.

Mikael Reuter