Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Dimissionsdags

Reuters ruta 1/6 1995

Om ett par dagar är det dags för skolavslutning, och i gymnasierna kombineras den med studentdimission då de abiturienter som blivit studenter i år får sina vita mössor. En del av dem kan stoltsera med flera tior på dimissionsbetyget och flera laudatur på studentbetyget.

Vad har allt detta med en språkspalt att göra?

Jo, en hel del av terminologin och uttryckssätten kring studentexamen är faktiskt specifikt finlandssvenska och delvis föråldrade, delvis rentav helt obegripliga i Sverige.

Till de ord som numera är föråldrade i Sverige hör just dimission och de därmed sammanhängande dimittera eller utdimittera. Ännu i början av detta århundrade förekom de i Sverige i ungefär samma betydelse som hos oss: dimittera betydde enligt Östergrens Nusvensk ordbok att ”lämna ifrån sig behörigen vitsordad lärjunge” (särskilt i fråga om allmänna läroverk).

I dag är alltså dessa anrika ord ett minne blott i Sverige, där man ju för övrigt inte heller har kvar studentexamen i den form vi känner den. Skolorna har skolavslutning, och där utexamineras eleverna och får sina avgångsbetyg.

Också ordet abiturient har i moderna svenska ordböcker fått stämpeln ”hist.” eller ”i äldre tid”. Förhoppningsvis kommer kommande upplagor dock att upplysa användarna om att ordet är fullt brukbart i Finland. I dagens Sverige är abiturienterna rätt och slätt elever i avgångsklassen eller i sista gymnasieklassen.

Okända vitsord

Också de vitsord (enligt rikssvenskt språkbruk betyg) som man får på ett finländskt studentbetyg är okända i Sverige. Laudatur, magna cum laude approbatur, cum laude approbatur osv. är ju rena latinet, men medan de i sin speciella betydelse är välkända för merparten av Finlands folk är de rena hebreiskan (alltså helt oförståeliga) för flertalet svenskar. Så den som vill berätta om den förhoppningsfulla abiturientens vedermödor och framgångar för sina vänner i Sverige får bereda sig på en hel del förklarande.

Man kan inte ens vänta sig att vännerna skall veta vad realprovet är för slag – närmast för det väl tankarna till den gamla realexamen, dvs. examen från realskola, och det är ju något helt annat.

Ta studenten

I första stycket skrev jag medvetet om abiturienter som ”blivit studenter” i år. Inte heller det uttrycket används i Sverige, utan där talar man bara om att ta studenten. Och det uttrycket kan ju utmärkt väl användas också i Finland, även om vi i övrigt håller fast vid vår inarbetade klassiska terminologi och talar om abiturienten som dimitteras till student med flera laudatur (obs. inte ”laudaturer”) på studentbetyget.

Mikael Reuter

Se även Reuters ruta 15/7 1998: Studenter och studerande