Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Moms (2)

Reuters ruta 16/6 1994

Förra veckan skrev jag om kortformen moms för mervärdesskatt och kunde konstatera det glädjande faktum att den också i Finland används officiellt i förkortningen moms reg. Det lär faktiskt ha varit mycket nära ögat att man i lagstiftningen och i skattestyrelsens direktiv hade slagit fast förkortningen MVS på svenska, men lyckligtvis har det funnits någon eller några som har insett det enda förnuftiga, nämligen att vi också på finlandssvenska skall använda det samnordiska moms.

Men beteckningen moms reg. är bara ett första steg. Både för enkelhetens och för klarhetens skull borde ordet moms få betydligt ökad användning också i officiella föreskrifter o.dyl., precis som det har i Sverige. Det långa mervärdesskatt blir otympligt i synnerhet i sammansättningar, och användningen av skatt som kortform är ofta direkt missvisande, även om momsen naturligtvis är en skatt. Detsamma gäller förstås i princip också finskans vero, men i finskan finns ju åtminstone än så länge inte något bra kortord som motsvarar moms (kanske förkortningen alv kunde byggas ut till alve eller alvi eller alvo?).

Som det nu är växlar t.ex. skattestyrelsens Handbok för mervärdesskattskyldiga (som allmänt taget är mycket korrekt översatt) mellan å ena sidan långa sammansättningar som mervärdesskattepliktig, mervärdesskattefri, mervärdesskattskyldig och å andra sidan de enkla skatt, skattepliktig, skattefri, skattskyldig.

Medan de förra är otympliga och gör texten svårläst, leder de senare till direkta oklarheter. Att kalla t.ex. utrikeshandel ”skattefri verksamhet” och att antyda att bara vissa slag av försäljning är ”skattepliktig” är egentligen direkt fel – all vinstbringande verksamhet är ju skattepliktig, även om den inte är momspliktig. Också i ett par utmärkta och upplysande artiklar om momsen i Hbl förekommer samma oprecisa användning av skatt. Det sägs t.ex. på ett ställe att långtidsuthyrning av lägenheter är skattefri, vilket lätt kan tolkas som att man inte behöver betala inkomstskatt på hyresinkomsten – men det är ju inte det det är fråga om.

Skattefria varor får man köpa på internationella flygplatser o.dyl. Därför är det inte ändamålsenligt att i enlighet med skattestyrelsens direktiv skriva ”Skattefri vara” eller ”Skattefri tjänst” på fakturan vid försäljning som är skattefri enligt mervärdesskattelagen. Också i de fallen borde det alltså stå momsfri, på samma sätt som det står Moms 0 % när det gäller försäljning enligt nollskattesatsen. Likaså bör priser anges inklusive moms eller exklusive moms, inte t.ex. ”utan skatt”.

Jag har mycket svårt att tänka mig att inte myndigheterna med skattestyrelsen i spetsen skulle acceptera en sådan användning av moms i stället för ”skatt” på fakturor och verifikationer och i t.ex. bokföring. Det återstår bara att övertyga översättare, informatörer, utbildare, konsulter, revisorer m.fl. om det förnuftiga i att behandla moms inte bara som en förkortning som kan användas i begränsad utsträckning, utan som ett behändigt kortord som fungerar utmärkt också i officiella sammanhang, vid sidan av det formellt korrekta ordet mervärdesskatt.

***

Slutligen kan jag konstatera att jag hade föråldrade uppgifter på två punkter i förra veckans ruta. Mervärdesskatt skrivs numera också i svensk lagstiftning helt korrekt med två s, och i vår egen lagstiftning har man sedan början av 1993 skrivit skatteöre med e i fogen i stället för det tidigare mindre lämpliga ”skattöre”. Språkvården bär frukt!

Mikael Reuter