Böcker och tidskrifter utgivna av Institutet för de inhemska språken och språkspalter och artiklar skrivna av medarbetare vid institutet

Gå till Mariehamn?

Reuters ruta 27/10 1994

Ett typiskt och alltid lika påfallande fel som folk med finska eller engelska som modersmål tenderar att göra är att använda gå också i sådana fall när det är fråga om att anlita fortskaffningsmedel. ”Jag ska gå till Stockholm nästa vecka”, ”Vi ska gå till Mariehamn med båt”. Sådana fel gör ingen med svenska som modersmål, inte ens de som i övrigt är ganska kraftigt påverkade av finska.
En god regel är alltså att gå, när det är fråga om att förflytta sig, på svenska betyder ’gå till fots’. Men är den regeln utan undantag?

Nej, det är den inte, även om den säkert stämmer i 99 procent av fallen och alltså kan läras ut som grundregel i t.ex. finska skolor.

Det första och enkla undantaget är när vi talar om t.ex. båtar, tåg och flyg: båten går till Mariehamn, tåget går till Vasa om tio minuter. Ser vi på sådana exempel inser vi att vi får utvidga regeln om ’gå till fots’. Vi kan i stället säga att gå kan användas då det är fråga om att någon eller något tar sig fram med egna medel: en människa eller ett djur gående på sina ben, en båt eller ett tåg gående med egen kraft (som för båtens vidkommande i och för sig kan vara vindkraft i seglen).

Jag går till Mariehamn

Men vi kan inte stanna vid detta. Faktum är nämligen att båtens kapten eller besättning, tågets konduktör och piloten eller flygvärdinnan på ett flygplan helt naturligt kan tala om att gå till destinationsorten. Jag tänkte gå till Mariehamn i morgon är ett fullständigt normalt yttrande av skepparen på en fritidsbåt. En helikopterförare berättade efter Estonia-katastrofen att ”först gick vi till Utö och sedan gick vi vidare till Mariehamn”. I sådana fall kan man säga att besättningen liksom identifierar sig med båten, helikoptern eller vad det nu är fråga om.

Vi gick med helikoptern till Mariehamn går alltså bra att säga. Men en passagerare kan inte säga ”jag gick med helikopter till Mariehamn”, utan måste välja ett annat verb: flög med helikopter, åkte helikopter.

Märkligt nog kan däremot paket och annat gods gå med t.ex. båt och flyg. Lådan går med morgonflyget till Vasa kan vi säga utan att det låter konstigt. Så kanske vi trots allt får göra en ny inskränkning av regeln om ’gå till fots’ och konstatera att den bara gäller människor?

Gå till jobbet

Det visar sig i varje fall att det finns ytterligare ett undantag från vår grundregel. Jag tänker på mer eller mindre fasta uttryck som gå till jobbet, gå till skolan. Dem kan vi använda också i de fall då vi anlitar andra kommunikationsmedel. Jag orkar inte gå till jobbet i dag innebär ju att jag är för trött eller sjuk för att alls ta mig till arbetet, även om det vore fråga om att ta bil eller buss. Men betonar jag i stället verbet och säger Jag orkar inte gå till jobbet i dag så menar jag att jag (mot min vana?) inte tänker gå utan åka t.ex. buss eller cykel – och i det fallet har gå sin grundbetydelse.

Det skulle inte förvåna mig om det går att hitta på ännu fler intressanta undantag. Och då har vi inte alls kommit in på alla de fall av överförd betydelse som vi har i fraser av typen klockan går, den har gått sönder, det går visst bra för dig. Det är inte så konstigt att folk med annat modersmål än svenska har problem med gåendet – konstigare är egentligen att vi själva klarar av alla de hårfina distinktionerna utan att det går åt skogen.

Mikael Reuter